Svar på "S vill bekämpa gängen – men är det socialdemokrati?" i EK 10/3.
I en insändare reduceras S trygghetsarbete till att vara populistiskt, ensidigt och framför allt – ej socialdemokratiskt. Jag håller inte med.
S arbetar för ett samhälle där människor ges goda livsvillkor oavsett bakgrund, där var och en bidrar efter förmåga och får stöd efter behov. Låt oss översätta detta på kriminaliteten i Eskilstuna. Barn och unga som tar steget in i kriminalitet kommer ofta från en kontext utan framtidstro och med knappa ekonomiska marginaler. S ser dessa faktorer, lägger dem till grund för vårt arbete – googla till exempel kommunens omfattande arbete mot segregation och ökade klyftor – men låter aldrig förklaringar bli till ursäkter.
Samtidigt klarar S av att bredda sin analys och insatser. Nyligen konstaterade BRÅ att föräldrars uppfostringskompetens, konflikter inom familjer, glorifiering av och tillåtande attityder mot brott, bristande impulskontroll med mera har ett starkare samband med kriminalitet än socioekonomiska faktorer. För oss inga nya slutsatser – men det har ansetts kontroversiellt, eller kanske osossigt, att påtala dessa.
Vi kommer aldrig tro att metalldetektorer och kameror enskilt löser problemet – eller fritidsgårdar. Det fina med att vara socialdemokrat är förmågan att kombinera repressiva åtgärder med preventiva. Med den utgångspunkten kommer vi både fortsätta vårt arbete för att hindra nyrekrytering (där skolorna och socialtjänsten spelar en avgörande roll, bland annat inom ramen för ”Trygga Unga”) och dess bakomliggande orsaker och inte be om ursäkt för ”hårda tag” där så behövs. Ge människor förutsättningar och ställ krav. Det är socialdemokrati.