Nim Kyong Ran säger att den skaparglädje och rena inspiration som hon kände när hon bearbetade Joakim Bergs musik påminde om den glädje han själv beskrev att han kände när albumet kom till.
Det började med hemlighetsmakeri.
Nim Kyong Ran blev våren 2022 förfrågad av Universal Music om hon skulle vara intresserad av att göra ett par musikvideos åt en hemlig artist.
Artisten var Joakim Berg från Kent.
Och det var fortfarande inte annonserat att han för första gången någonsin skulle ge ut ett fullängdsalbum som soloartist. Annars hade Nim kanske fått en lyssningslänk till albumet. Istället fick hon besöka Jocke Bergs studio och under stilla former lyssna på hela "Jag fortsätter glömma" från början till slut.
När hon sedan åkte hem för att börja skissa på sina idéer hade hon bara minnet av skivan att utgå från.
Minnet av skivan, och de känslor som Bergs musik framkallade i henne. Känslor som skulle mynna ut i ett mycket större projekt än en musikvideo.
Men vi backar bandet lite.
Nim Kyong Ran växte upp till tonerna av Kent. Under de svåra tonåren återupptäckte hon den musik som föräldrarna spelat i hemmet och i bilen under familjesemestrarna. Låten "999" blev ett stöd i skolkorridorerna. Och nu skulle hon skapa musikvideos åt bandets forna frontfigur.
Hur var det?
– Det var toppen. Och morsan höll på att tuppa av.
Nim berättar hur hon kände igen sig i Joakim Bergs sätt att arbeta fram "Jag fortsätter glömma" – ett album som Berg själv beskrivit som totalt annorlunda från de många Kentalbum han medverkat på under åren:
"Kent var en total demokrati som tog alla beslut tillsammans. Jag är bara jag. Förutsättningarna då och nu är helt olika", skrev han inför albumsläppet. Han förklarade också att låtarna bara skulle skrivas när han hade 100 procent feeling och när det kändes kul.
Som kreatör kände Nim Kyong Ran igen sig i hur arbetsprocessen påverkas när man vet att folk förväntar sig saker av en. Och i kontrast till detta –vilken frihet det kan vara att bara få gå in i sig själv och fri från tyglar låta inspirationen flöda.
Vilket är precis vad som hände för henne den där dagen då hon lämnade Jockes studio och åkte hem för att skriva.
– Jag började skriva på den här berättelsen och insåg efter typ tolv sidor att, shit, det här är inte en musikvideo längre. Det här är något annat. Sedan förklarade jag det för Jocke. Jag beskrev alla känslor jag kände och det livsöde jag såg framför mig och ville porträttera när jag hörde musiken. Och han sa..: "Kör".
Nim Kyong Rans kortfilm heter "Ingenmansland" efter Bergs låt. I filmen utforskar hon sorg, skam, död och förträngda minnen. Hon säger att hon försökt gestalta känslorna utan att för den skull göra dem greppbara, och att hennes "Ingenmansland" är som en sorts Nangiala. När tidningen under måndagens förhandsvisning av filmen träffar henne nämner hon ordet "ångest" flera gånger.
– Det är ibland så som kreatör, och där tror jag Jocke kan känna igen sig. Först är man väldigt glad över att få dela någonting man arbetat hårt och länge på med massor av fantastiska människor. Men sedan är det också lite som en begravning. Så fort man visar upp det man skapat så är det liksom inpräntat i sten att... Att det är punkt, liksom. Och det orsakar tvivel över allting man kunde förbättrat.
Tar du med dig de känslorna till nästa projekt?
– 100 procent. Det är så man blir bättre. Det är så fort man nöjer sig som man börjar stagnera.
Nim Kyong Rans "Ingenmansland" går att streamas på Youtube från och med tisdagen.