Snart Àr det EU-val, och som inför andra val blir det dÄ Ärstid för de sÄ kallade valkompasserna. De kan ibland ha underhÄllningsvÀrde, men ofta duger de dÄligt till att navigera efter i vallokalen.
I Ă„r Ă€r den Ă€n sĂ„ lĂ€nge vanligaste âkompassenâ nĂ„got TT sĂ€ljer till medier och intresseorganisationer, som sedan kan lĂ€gga till en del frĂ„gor om egna favoritĂ€mnen.
Det senare har opinionsbildningsorganisationen Företagarna samt LO:s tidning Arbetet gjort. De mest allvarliga bristerna i dessa kompasser Àr dock inte deras utan direktlevererade av TT.
Det som dÄ i stort sett utelÀmnats eller suddats till Àr nÄgra av de största utmaningarna som de europeiska demokratierna stÀlls inför under EU-parlamentets kommande femÄriga mandatperiod.
Det Àr klimathotet mot natur, samhÀllsekonomi och livsmedelsförsörjning. Det Àr det yttre militÀra hotet frÄn alltmer samspelande diktaturer, sÀrskilt Putins Ryssland. Det Àr det inre hotet mot demokratin och rÀttsstaten, frÄn ytterkantspartier och en del regeringar som gÀrna förser sig med pengar frÄn de andra EU-lÀnderna, men samtidigt angriper rÀttsstat och pressfrihet.
Att flera allvarliga hotbilder behöver hanteras parallellt â och sĂ„vĂ€l inom EU som inom andra internationella samarbeten â Ă€r ett perspektiv som inte erkĂ€nns utan tvĂ€rtom döljs i den âkompassâ TT erbjuder. Den börjar med en frĂ„ga om man Ă€r för eller emot att klimatet sĂ€tts âöverstâ â i singular â âpĂ„ dagordningenâ.
Det hör ju hemma i topp, men kan inte vara ensamt dĂ€r. Samtidigt Ă€r det slĂ„ende att de tvĂ„ mest betydelsefulla inslagen i EU-lĂ€ndernas gemensamma klimatpolitik, utslĂ€ppshandeln som höjer priset pĂ„ koldioxidutslĂ€pp samt lĂ€ndernas Ă„taganden i det medelfristiga Ă„tgĂ€rdspaketet âFit for 55â Ă€r helt utelĂ€mnade i TT:s frĂ„gelista. SĂ„ har TT gjort trots att det hĂ€r, Ă€ven mellan svenska partier, finns avsevĂ€rda skillnader som förmodligen kommer att mĂ€rkas mycket i EU-valrörelsen.
Valkompasserna brukar bli missvisande, dÀrför att konstruktörerna vill ha frÄgor som Ätminstone skenbart ser lÀtta ut att svara pÄ. En del aktuella men förenklade konfliktfrÄgor tas med och en del som snarare Àr attitydtest. Vidare ska alla partier ha nÄgra av sina profilfrÄgor med. Följden brukar bli att det kommer med en del som sakligt sett Àr rÀtt smÄtt eller nÄgot udda.
Ăven om det Ă„tminstone ganska ofta inte blir totalt fel, vad gĂ€ller att det parti vĂ€ljaren stĂ„r nĂ€rmast ocksĂ„ kommer högt upp, har det mĂ„nga valĂ„r varit slĂ„ende hur kompasserna sĂ„ dĂ„ligt skiljt isĂ€r partier som idĂ©mĂ€ssigt och i mycket centrala frĂ„gor stĂ„r avsevĂ€rt lĂ„ngt frĂ„n varandra.
Ăven inför det hĂ€r EU-valet blir mycket stora politiska omrĂ„den undervĂ€rderade eller ensidigt bedömda ifall kompasserna tas pĂ„ för stort allvar. Ă ter saknas nĂ€stan helt i kompasserna de grundlĂ€ggande vĂ€rderings-, frihets- och demokratifrĂ„gorna â de som avgör om ett parti vill skydda eller undergrĂ€va det öppna, demokratiska rĂ€ttssamhĂ€llet.
Men EU-valet sker inte i ett tomrum. Varken det militÀra hotet frÄn Putinryssland, eller det auktoritÀra hotet frÄn Trump, Orbån och deras beundrare i en rad europeiska ytterkantspartier, Àr nÄgot vÀljaren riskfritt kan bortse frÄn.