Blunda inte nÀr det kan bli lÄngt vÀrre Àn pÄ Rhodos

MarkbrĂ€nder lyser upp julinatten i Grekland, under stark vĂ€rme och blĂ„st  – vĂ€derförhĂ„llanden som med fortsatt klimatuppvĂ€rmning kan vĂ€ntas bli vanligare och vĂ„lla lĂ„ngt större skador.

MarkbrĂ€nder lyser upp julinatten i Grekland, under stark vĂ€rme och blĂ„st – vĂ€derförhĂ„llanden som med fortsatt klimatuppvĂ€rmning kan vĂ€ntas bli vanligare och vĂ„lla lĂ„ngt större skador.

Foto: Petros Giannakouris

Ledare2023-07-28 17:55
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Bland det som ligger nĂ€ra till att skadas svĂ„rt av klimatförskjutning finns Ă€ven viktigare saker Ă€n behagligheten i flygsemestrar till grekiska öar. PĂ„ flera hĂ„ll i vĂ€rlden kan livsmedelsförsörjningen störas – eller i vĂ€rre fall omöjliggöras. Återverkningarna av sĂ„dant blir bĂ„de tragiska och omfattande.

Attityden att avfĂ€rda, eller till och med förneka, fossileldningens vĂ€xande klimatkonsekvenser Ă€r fortfarande alltför vanlig. Men liksom de omfattande översvĂ€mningarna och skogsbrĂ€nderna för tvĂ„ Ă„r sedan – i Kina, Tyskland och Nordamerika – borde det som skett den hĂ€r sommaren kunna bidra till mer klartĂ€nkthet.

Nu som dÄ har katastrofala vÀderhÀndelser rÄkat trÀffa en del stÀllen dÀr det förekommit sÀrskilt hÄrdnackat motstÄnd mot mer klimatvÀnlig politik

I USA har en lĂ„ngt mer Ă€n vanligt svĂ„ruthĂ€rdlig vĂ€rmebölja legat vecka efter vecka över stora delar av de sydstater dĂ€r stödet varit stort för Donald Trumps och fossilförsvararnas hĂ„nfulla avfĂ€rdande av vetenskap och klimatpolitik. 

Men torsdagens redovisning av kolförbrukningen i vĂ€rlden 2022, frĂ„n IEA – det internationella samarbetsorganet i energifrĂ„gor – belyser hur det Ă€nnu kan gĂ„ Ă„t fel hĂ„ll. Eldningen av sten- och brunkol fortsatte visserligen att minska i Europa, Japan och USA.

Sammantaget ökade den globala koleldningen ÀndÄ nÄgot, till en ny rekordnivÄ. Tre fjÀrdedelar sker i Kina, Indien, Indonesien och nÄgra av deras grannlÀnder.

Kina, Indien och andra har klart mer Ă€n tidigare börjat med en del klimat- och miljöomstĂ€llning. Men Ă€nnu rĂ€cker det inte för att trycka ned det mest klimatskadliga av alla brĂ€nslen. De skadar Ă€ven sig sjĂ€lva. Dessa lĂ€nder hör till de dĂ€r levnadsförhĂ„llanden och livsmedelsförsörjning kan bli mycket svĂ„rt hotade. 

Beslutssituationen – Ă€ven i lĂ€nder med helt andra förhĂ„llanden – har i grunden flera likheter med den vi har i Nordeuropa. Det gĂ€ller att vara effektiv i att byta energislag, investera och ta ny teknik i bruk. I vĂ€ntan pĂ„ det Ă€r det bra att, i det privata livet, i företag och i offentliga Ă„tgĂ€rder, försöka hĂ„lla tillbaka mindre nödvĂ€ndig förbrukning av sĂ„dant som ger klimatskadliga utslĂ€pp.

Centralt Àr att investeringsklimatet kan hÄllas gott och stabilt, sÄ att det undviks att sÄvÀl statliga som privata satsningar undergrÀvs av politiska konflikter dÀr det ena frÀmjas och det andra motarbetas.

Det har ocksĂ„ avgörande betydelse att priset pĂ„ klimatskadliga utslĂ€pp hĂ„lls uppe – och att de som berörs sĂ€rskilt hĂ„rt av kostnadsökningar stöds med andra slags skatte- eller bidragsĂ€ndringar – men inte genom att priset pĂ„ utslĂ€ppen trycks ned. UtslĂ€ppshandeln inom EU, liksom dess utvidgning till flygsektorn, Ă€r nĂ„got att slĂ„ vakt om och vidareutveckla.

Även förra Ă„rets valrörelse i Sverige pĂ„minde om en kortsiktig, men ocksĂ„ kortsynt, frestelse: Att, som skett i mĂ„nga lĂ€nder, försöka slĂ„ mynt av stundens omedelbara obehag med pris- och teknikförĂ€ndringar. DĂ€rmed riskeras att det blir lĂ„ngt mer obehagligt lĂ€ngre fram.

En sÄdan sak som att semestra i extremhetta och brandrök pÄ Rhodos Àr en smÄsak jÀmfört med annat som kan intrÀffa i hela vÀrlden om det bara fÄr rulla vidare som tidigare.