Kammaråklagare Anna Asklöf, vid Eskilstunas åklagarkammare, har under ett och ett halvt år vägrat prata med Eskilstuna-Kuriren om utredningar där hon har varit förundersökningsledare. Samtidigt har hon låtit sig intervjuas av andra medier i samma ärenden. Orsaken är att hon säger sig sakna förtroende för tidningen som hon anser har behandlat henne illa i ett annat sammanhang.
Riksåklagaren har nu granskat Asklöfs beteende och tillrättavisat henne. Vägran att prata med tidningen bryter mot etiska riktlinjer för åklagarväsendet och Åklagarmyndighetens riktlinjer för kommunikation.
Bakgrunden är Eskilstuna-Kurirens granskning av Anna Asklöf som kandidat till Eskilstunas kommunfullmäktige för Moderaterna i valet 2018. Tidningen uppmärksammade att hon på sin Facebooksida hade delat invandrings- men även direkt främlingsfientliga budskap från SD och andra håll, bland annat från den ökända Facebookgruppen ”Stå upp för Sverige” vars kommentarsfält står för flest fällande domar senaste åren för hets mot folkgrupp.
Publiceringarna var relevanta av flera skäl. Överlappningen mellan Moderaterna och den främlingsfientliga miljön var intressant, liksom frågan om förtroendet för Asklöf i hennes roll som åklagare.
Asklöf ogillade artiklarna och anmälde bland annat, utan framgång, tidningens ansvariga utgivare till Justitiekanslern (JK). Försöket att få JK att väcka allmänt åtal för förtal över artiklar vars sakuppgifter är korrekta, men där Asklöf invänder mot rubriksättning och vinkel, reser frågor om åklagarens lagkunskap.
Men det mest allvarliga är det sätt på vilket Anna Asklöf har låtit sina sårade känslor påverka sin yrkesutövning som åklagare. I den rollen ingår, som Riksåklagaren skriver, att vara öppen och tillgänglig för journalister, liksom att behandla medier så likvärdigt som möjligt.
Asklöf meddelade direkt efter valet att hon inte skulle prata med Eskilstuna-Kuriren framöver. När tidningens journalister sedan sökt Asklöf i hennes roll som åklagare, har hon villkorat intervjuer med att Eskilstuna-Kurirens ansvariga utgivare framför en offentlig ursäkt för artiklarna om henne.
Tidningen har visserligen via andra kanaler, och visst besvär, fått fram information om de ärenden som Anna Asklöf har haft ansvar för. Men hennes vägran att prata med regionens största medium innebär i sig ett försök till begränsning av medborgarnas insyn i åklagarens arbete. Det är även en signal till övriga medier att Asklöf kan använda sin yrkesroll för att ”straffa” dem som granskar henne i andra sammanhang.
Därför är det positivt att Riksåklagaren nu har tagit Asklöf i örat. Förhoppningsvis leder det till att hon ändrar sitt beteende.