Ett misstag att inte höja VA-taxan i Eskilstuna

Vattenläckagen i Eskilstuna har på senare tid avlöst varandra.
Vattenläckagen i Eskilstuna har på senare tid avlöst varandra.

Ledare 9 februari 2024 18:57
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Vattenläckagen har senaste tiden avlöst varandra. På flera håll i Sörmland märks effekterna av att temperaturerna växlar mellan plus och minus.

De läckande rören är i sig ingen överraskning. När tjälen går ur marken rör sig marken och skadar ofta äldre vatten- och avloppsrör. Men det blir tillfälligt obekvämt för dem som drabbas av läckorna. I veckan kunde vi bland annat läsa om hur en del av invånarna i Värmbol, Katrineholm, plötsligt stod utan vatten. Även en del Eskilstunabor på Klostergatan drabbades nyligen, ännu fler träffades av vattenläckaget i mars och november förra året. Häromveckan var det frågan Kjesäter i Vingåkers kommun.

Den här sortens lokala kriser blir en övning i beredskap. Bolagen som sköter vatten- och avloppsrören får kämpa med att täppa till och fixa det som brustit och läckt. Men också för de individer som drabbats blir det en prövning – har man den hemberedskap som krävs när det är riktigt skarpt läge?

 

Även om många tar vatten i kranen för givet så rinner det varken utan pengar eller hårt jobb.

I dag sköts den av lokala och kommunala vatten- och avloppsbolag. I Katrineholm, Vingåker och Flen är det frågan om Sörmland Vatten. I Eskilstuna är det Eskilstuna Energi och Miljö (EEM). Det är de som ansvarar för att bygga ut, underhålla och renovera VA-nätet. Men det var för sisådär 50-70 år sedan som många av ledningarna och reningsverken byggdes. 

Dessa rör har tjänat oss väl. Men på senare år har det blivit klart: Stora delar av VA-nätet måste bytas eller byggas ut! Sveriges befolkning och hushållens vattenbehov har det senaste halvseklet ökat mycket samtidigt som miljökraven höjts. Rören är överanvända. Nu ökar risken för stora och återkommande problem i nätet. Inte minst farorna med bakterier i vattnet kan förvärras.

 

Det svenska VA-systemet är i många delar underfinansierat. Svenskt vatten, som är VA-bolagens intresseorganisation, beräknade i en rapport från 2023 på investeringsbehoven till och med 2040. Slutsatsen: Sveriges cirka 21 miljarder kronors årsinvestering i VA-näten är inte nog. Det behövs ytterligare 10 miljarder kronor, årligen, konstaterar organisationen. Det skulle innebära väsentliga kostnadsökningar för VA-bolagen och dess kunder. Men än värre: Det innebär att omkring en tredjedel av de bedömda investeringsbehoven skjuts upp, varje år.

De samhälleliga skadorna av denna kortsiktighet kan bli mycket stora. Och när notan väl ska betalas blir det frågan om bra mycket högre summor än i dag. 

Och även om det kan behövas en diskussion om hur dessa investeringar ska finansieras, så är höjda VA-taxor i det perspektivet inte bara logiska – utan nödvändiga. Och varken politik eller vatten- och avloppsföretagen bör därför lyssna för mycket på den sortens ilska som ofta väcks när det blir prat om dyrare vatten. Eskilstuna Energi och Miljö misstog sig därför när de nyligen dämpade prisutvecklingen med de miljoner kronor de redovisningstekniskt nyss "hittat". EEM kunde ju lika gärna ha lagt dessa pengarna på betydelsefulla utbyggnader och underhåll, i stället för att låta folkligt missnöje styra. Andra delar av Sörmland bör inte följa detta exempel.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa