Att driva företag med vinst är normalt sett nödvändigt för att få medel för bland nyinvesteringar. Men för kommunernas VA-verksamhet är läget annorlunda. Enligt 30 § lag om allmänna vattentjänster får inte VA-avgifterna ”överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen.” För VA-bolagen som har monopol på marknaden råder alltså ett generellt vinstförbud.
Det finns dock ett undantag. VA-bolagen kan få avsätta medel i en fond för framtida nyinvesteringar. Men för att kunna upprätta en sådan fond behöver bolaget uppfylla vissa villkor i lagen. Det ska bland annat finnas en fastställd investeringsplan och avsättningen ska avse en bestämd åtgärd. I planen ska det dessutom framgå när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk.
När VA-avgiften bestäms för ett år framöver kan det vara svårt att förutse de nödvändiga kostnaderna ned till varje krona och öre. Att man hamnar lite fel är därför acceptabelt och kan balanseras ut följande år, har man tagit ut för mycket år ett kan man ta in lite mindre de nästkommande åren.
Men från slutet av 1990-talet till som längst 2015, har enligt beräkningar av revisionsbolaget KPMG, Eskilstuna Energi och Miljös (EEM:s) VA-kunder betalat in 189,2 miljoner kronor för mycket. Pengarna har varken gått tillbaka in i verksamheten eller lagts i en fond för – högst behövliga – nyinvesteringar i VA-anläggningen. I stället har pengarna lagts på hög och glömts bort. Hur detta kunnat ske har ingen kunnat förklara. Men pengarna verkar ha gömts väl i bokföringen. Trots att flera revisioner utförts genom åren har de inte upptäckts.
De var först i samband med en revision av KPMG förra året som de återupptäcktes i bokföringen.
Nu ska de nästan 190 miljoner kronorna återföras till VA-kollektivet. Hur man väljer att gå till väga är än så länge oklart, det kan ske i form av lägre avgifterna inte höjs på något eller några år eller att man skapar en fond.
Det är lätt att tro att de återfunna pengarna motsvaras av en hög av sedlar som kan börja användas eller åtminstone att de är insatta på ett bankkonto någonstans. Men det gör det inte. Det som finns är en uppgift i bokföringen – inget mer
När pengarna ska betalas tillbaka måste alltså EEM skrapa fram pengarna på något annat sätt. Enligt Kommunföretag AB:s vd Tommy Malm kommer detta att påverka EEM:s soliditet negativt.
Nu kan man tycka att det här är illa nog. Men tyvärr är det här inte det enda som gått fel i denna kökkenmödding till historia.
När KPMG var klar med sin revision skickade de en revisionsrapport till EEM:s moderbolag Kommunföretag AB, som mottog den i april eller i maj. Att tidsangivelsen är osäker beror på att rapporten av okänd anledning blev liggande oläst i flera månader. Först i mitten av augusti skickades den vidare till EEM.
Därefter dröjde det ytterligare månader innan styrelserna i de båda bolagen informerades strax före jul. Något som väcker ilska bland enskilda styrelseledamöter som intervjuas i tidningen.
I november beslutade Kommunföretags styrelse under vad som beskrivs som brådskande former att bevilja en extra utdelning från bolaget på 181 miljoner kronor till kommunen. Pengarna behövdes för att få kommunens egen budget att gå ihop. Inför beslutet informerade tjänstemännen att en extrautdelning skulle påverka EEM:s soliditetsutveckling negativt. Styrelsen ansåg att detta var acceptabelt, men hade man även känt till de 189,2 miljonerna som ytterligare försämrar soliditeten hade beslutet blivit betydligt mer komplicerat att fatta.
EEM:s styrelse hade å andra sidan kanske inte fattat beslut om den avgiftshöjning på 10 procent från och med januari i år om man känt till de extra pengarna.
Som ledarsidan påpekat tidigare är behoven av underhåll och nyinvesteringar i VA-näten enorma. I Sverige som helhet handlar det, enligt branschorganisationen Svenskt Vatten, om ett om ett årligt investeringsbehov på 31 miljarder kronor. I dag ligger den årliga investeringstakten på runt 20 miljarder. Med andra ord skjuter VA-bolagen i snitt en tredjedel av underhållet och nyinvesteringarna på framtiden varje år.
Det går an ett tag men inte hur länge som helst. Det finns redan gott om vattenläckor i Eskilstuna varje år som visar på behoven av underhåll och upprustning av VA-nätet. Vattnet i kranen kommer att bli dyrare även om de nyupptäckta pengarna kan mildra behovet av avgiftshöjningar något.