2007 presenterade alliansregeringen en nollvision mot vräkningar av barnfamiljer. Ansvaret för att förhindra vräkningarna hamnade på kommunerna. De har inte lyckats leva upp till visionens mål något år sedan dess.
Förra året ökade antalet vräkningar av barnfamiljer kraftigt, rapporterar SVT. Från januari till och med november berördes 610 barn som antingen bor växelvis eller tillsammans med båda sina föräldrar. Enligt Kronofogden har man inte registrerat så många fall sedan åren efter finanskrisen 2008.
Det är ett underbetyg till kommunerna. En vräkning utförs först efter en medveten ansökan och beslut. Nollvisionen är därför inte omöjlig att nå.
Antalet vräkningar skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna. I kommuner som Örebro och Västerås där man agerar tidigt, snabbt och proaktivt har man färre vräkningar. Och det säger sig självt att det är lättare att hitta en lösning när en hyra är obetald än när flera hyror är det.
Även i Eskilstuna har man börjat att arbeta mer aktivt för att minska antalet vräkningar. Arbetet har gett resultat, men kommunen behöver göra betydligt mer.
Mellan 2020 och 2022 var Eskilstuna – i förhållande till befolkning och om man tittar på de 30 största kommunerna i landet – den kommun i landet där flest personer vräks. Det visar en uträkning som tidningen Hem & Hyra gjort.
Första halvåret 2023 toppade även Eskilstuna listan över de kommuner där flest barn vräks, vilket Eskilstuna-Kuriren rapporterat om. I kommunen berördes 38 barn. Det kan jämföras med tvåan på listan Malmö med 20 barn eller trean Södertälje med 18.
Men i Eskilstunas styre är intresset för att förhindra fler vräkningar till synes svalt. Till Hem & Hyra säger ordföranden i socialnämnden Göran Gredfors (M) att han inte är beredd att skjuta till mer kommunala pengar. Han anser i stället att det absolut viktigaste för kommunen är ”att sätta folk i arbete”.
Och han har naturligtvis rätt i att det bästa är att människor kan försörja sig själva och betala sin hyra i tid. Men det är samtidigt ett misstag att låta det bästa bli det möjligas fiende.
Den som en gång blivit vräkt har mycket svårt att komma in på bostadsmarknaden igen. Socialstyrelsen konstaterar att få andra faktorer skapar en lika stor risk för hemlöshet. I en rotlös tillvaro har många svårt att hitta motivationen att utbilda sig eller hitta ett jobb.
För barn kan konsekvenserna av en vräkning bli livslånga. Det påverkar deras trygghet, skolgång och utbildningsresultat.
Ett stärkt vräkningsförebyggande arbete lönar sig därför i längden för såväl individer som för samhället – även i Eskilstuna.