En tÀnkt regering dÀr inbördes tillit saknas

Det regeringsunderlag Ulf Kristersson efterstrÀvar Àr högst annorlunda jÀmfört med aliansen 2006-14. Ideologisk samhörighet och inbördes tillit saknas nu,

Det regeringsunderlag Ulf Kristersson efterstrÀvar Àr högst annorlunda jÀmfört med aliansen 2006-14. Ideologisk samhörighet och inbördes tillit saknas nu,

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Ledare2022-10-12 19:15
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

FĂ„r Ulf Kristersson ihop överenskommelsen han pĂ„stod var ”i princip klar”? Underlaget han tĂ€nker sig vilar inte pĂ„ gemensamma idĂ©er.

Att jÀmföra med Fredrik Reinfeldts fyrpartiregering 2006 hÄller inte. DÄ var överenskommelser klara i god tid inför valet. Enighet och gemensamma idéer lÄg till grund.

SvÄr var dÀremot trepartiförhandlingen 1976 inför Thorbjörn FÀlldins första regering. Den var föga förberedd i sakfrÄgorna. I energipolitiken fanns en stor klyfta. DÄ tilltrÀdde den nye statsministern 8 oktober. SÄ det har tagit lÀngre tid nu.

Först nÀr alliansen bildades fanns en tillit mellan deltagande partier. SÄ var det inte 1976 och sÄ Àr det inte nu. L och SD kommer inte överens om mycket och litar, naturligt nog, inte pÄ varandra. KD ville sÄ sent som i augusti inte ha med L i regeringen.

Med tanke pÄ att M inte Àr största partiet av de fyra som överlÀgger Àr det inte en enkel uppgift. Tillit saknas, och att Kristersson vill nÄgot rÀcker uppenbarligen inte för att överbrygga klyftor.

Men de viktiga sakerna att hĂ„lla ögonen pĂ„ Ă€r fler – lĂ„ngt fler Ă€n om tvĂ„, tre eller fyra partier har statsrĂ„d. Det som enligt ett samarbetsavtal ska lĂ€ggas fram till riksdagen – ofta kontroversiellt och delvis sannolikt klandervĂ€rt – ger inte heller hela bilden.

VÀl sÄ viktigt kan vara vad som inte nÀmns. Vilka tidigare gjorda uppgörelser och riksdagsbeslut ska respekteras, utan att Àndras av relationen mellan M och SD? Hur Àr det med den viktiga pensionsöverenskommelsen?

Eller med utrikes- och försvarspolitik, och Sveriges agerande i EU-samarbetet? Har i tysthet ett samförstÄnd nÄtts med Socialdemokraterna, sÄ att NatointrÀdet och Europas sÀkerhetspolitiska utmaningar inte dras in i blockpolitiska stridigheter?

I sÀkerhetspolitiken finns akuta problem i EU. Ett land, Ungern, dÀr regimen berömts av SD och Àr ideologiskt nÀrstÄende till SD, stÄr inför att förlora mycket stora belopp i EU-bidrag pÄ grund av flagranta brott mot rÀttsstatsprincipen.

Är en regering Kristersson, ifall den tilltrĂ€der, fri att i rollen som ordförandeland stĂ„ för EU:s demokratiska grundvĂ€rden mot Ungern? Eller ska SD förhandla om och pĂ„verka Ă€ven utrikespolitiska vĂ€gval? Att Ungerns regeringschef talar för att Ukraina inte ska fĂ„ vapenhjĂ€lp, alltsĂ„ i realiteten bli utlĂ€mnat Ă„t Putin, understryker frĂ„gans vikt.

Ska Ulf Kristersson vara regeringschef, med SD utanför regeringen, har han intresse av att inom en rad omrÄden lÄsa SD inför kommande budgetförhandlingar och lagÀrenden. Men SD:s krav för att avstÄ rörelsefrihet kan vara lagar eller andra ÄtgÀrder som för M, L och Àven KD kan vara ytterst osmakliga

Mandatmatematiken ger SD starka pÄtryckningsmöjligheter mot en minoritetsregering. SD har dÀrmed intresse av att skydda sitt rörelseutrymme, för att med röstnedlÀggning, eller ja-röster till anslagsyrkanden frÄn S, kunna pressa Ulf Kristersson med överbuds- och missnöjeskrav.

Hur sĂ„dana spĂ€nningar hanterats, eller inte hanterats, kan avgöra om Ulf Kristersson klarar en omröstning nĂ€sta vecka. ”NĂ„gra detaljer” kvar, sade han efter mötet med talmannen.

Hade de frÄgorna inte varit stora, och kanske avgörande, sÄ hade han inte behövt mer tid.