Ledare: En tänkt regering där inbördes tillit saknas

Får Ulf Kristersson ihop överenskommelsen han påstod var ”i princip klar”? Underlaget han tänker sig vilar inte på gemensamma idéer.

Att jämföra med Fredrik Reinfeldts fyrpartiregering 2006 håller inte. Då var överenskommelser klara i god tid inför valet. Enighet och gemensamma idéer låg till grund.

Svår var däremot trepartiförhandlingen 1976 inför Thorbjörn Fälldins första regering. Den var föga förberedd i sakfrågorna. I energipolitiken fanns en stor klyfta. Då tillträdde den nye statsministern 8 oktober. Så det har tagit längre tid nu.

Först när alliansen bildades fanns en tillit mellan deltagande partier. Så var det inte 1976 och så är det inte nu. L och SD kommer inte överens om mycket och litar, naturligt nog, inte på varandra. KD ville så sent som i augusti inte ha med L i regeringen.

Med tanke på att M inte är största partiet av de fyra som överlägger är det inte en enkel uppgift. Tillit saknas, och att Kristersson vill något räcker uppenbarligen inte för att överbrygga klyftor.

Men de viktiga sakerna att hålla ögonen på är fler – långt fler än om två, tre eller fyra partier har statsråd. Det som enligt ett samarbetsavtal ska läggas fram till riksdagen – ofta kontroversiellt och delvis sannolikt klandervärt – ger inte heller hela bilden.

Väl så viktigt kan vara vad som inte nämns. Vilka tidigare gjorda uppgörelser och riksdagsbeslut ska respekteras, utan att ändras av relationen mellan M och SD? Hur är det med den viktiga pensionsöverenskommelsen?

Eller med utrikes- och försvarspolitik, och Sveriges agerande i EU-samarbetet? Har i tysthet ett samförstånd nåtts med Socialdemokraterna, så att Natointrädet och Europas säkerhetspolitiska utmaningar inte dras in i blockpolitiska stridigheter?

I säkerhetspolitiken finns akuta problem i EU. Ett land, Ungern, där regimen berömts av SD och är ideologiskt närstående till SD, står inför att förlora mycket stora belopp i EU-bidrag på grund av flagranta brott mot rättsstatsprincipen.

Är en regering Kristersson, ifall den tillträder, fri att i rollen som ordförandeland stå för EU:s demokratiska grundvärden mot Ungern? Eller ska SD förhandla om och påverka även utrikespolitiska vägval? Att Ungerns regeringschef talar för att Ukraina inte ska få vapenhjälp, alltså i realiteten bli utlämnat åt Putin, understryker frågans vikt.

Ska Ulf Kristersson vara regeringschef, med SD utanför regeringen, har han intresse av att inom en rad områden låsa SD inför kommande budgetförhandlingar och lagärenden. Men SD:s krav för att avstå rörelsefrihet kan vara lagar eller andra åtgärder som för M, L och även KD kan vara ytterst osmakliga

Mandatmatematiken ger SD starka påtryckningsmöjligheter mot en minoritetsregering. SD har därmed intresse av att skydda sitt rörelseutrymme, för att med röstnedläggning, eller ja-röster till anslagsyrkanden från S, kunna pressa Ulf Kristersson med överbuds- och missnöjeskrav.

Hur sådana spänningar hanterats, eller inte hanterats, kan avgöra om Ulf Kristersson klarar en omröstning nästa vecka. ”Några detaljer” kvar, sade han efter mötet med talmannen.

Hade de frågorna inte varit stora, och kanske avgörande, så hade han inte behövt mer tid.