Finns det en tystnadskultur i utbildningsförvaltningen?

Zetterbergsgymnasiet slog upp portarna 2021. Då fanns det inte ett tillräckligt stort elevunderlag för att fylla korridorerna.

Zetterbergsgymnasiet slog upp portarna 2021. Då fanns det inte ett tillräckligt stort elevunderlag för att fylla korridorerna.

Foto: Hanna Oscarsson

Ledare2022-11-17 19:58
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det är inte utan att man börjar fundera på sagan om kejsarens nya kläder när man läser artikeln (17/11) om felräkningen som låg till grund för öppnandet av Eskilstunas fjärde gymnasieskola – Zetterbergsgymnasiet.

I det här fallet är dock kejsaren inte en person utan den eniga gymnasienämnd som i mars 2019 fattade beslut om den nya skolan. 

Men låt oss ta det hela från början. 

2018 slog en utredning, som tagits fram av barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med konsultföretaget Implement Consulting Group, fast att Eskilstunas gymnasieskola stod inför en akut platsbrist. De dåvarande tre gymnasieskolorna beräknades senast 2025 slå i taket för sin maximala kapacitet. Därför talades det till och med om ett behov av att bygga en femte skola. 

Under 2019 tog emellertid gymnasienämnden del av en ny befolkningsprognos från SCB som inte alls stämde överens med den tidigare prognosen. Planerna för en femte gymnasieskola lades på is, men planerna för Zetterbergsgymnasiet ändrades inte. 

Detta trots att det redan 2018 ringde varningsklockor om att platsbristen inte fullt var så akut som kommunens utredning visade.  

2018 inleddes det elevtapp som sedan dess lett till att den kommunala gymnasieskolan krympt varje år. Enligt gymnasielärarna, Jonas Wendin, Max Verlage och Robert Almroth på S:t Eskilsgymnasiet, fanns det också kritiska röster ifrågasatte prognoserna och kallade dem orealistiska.

Så varför reagerade varken förvaltningen eller gymnasienämnden på dessa varningar och hur kom det sig att man inte ändrade planerna när det stod klart att prognosen inte höll?

Något tydligt svar ges varken av gymnasienämndens ordförande Robin Tannarp (M) eller av gymnasiechef Monica Widelund. 

Tannarp, som var nytillträdd ordförande för nämnden 2019, vidhåller att det var rätt att öppna Zetterbergsgymnasiet. Men han konstaterar också att ett annat beslut kanske hade fattats om nämnden hade suttit med det facit som de har tillgång till i dag.

Widelund konstaterar att gymnasieskolan har "en för stor rock" och att man snabbare borde ha kommit i gång med arbetet att utnyttja lokalerna effektivare. Men som ny på jobbet, gjorde hon det som hon "trodde var rätt då". Widelund konstaterar också att i stort sett alla tjänstemän bytts ut sedan 2020. 

Hur mycket av kritiken som nådde fram till dem får vi således inte svar på. Men att de båda var nytillträdda kan delvis förklara att de inte var tillräckligt lyhörda för de varningssignaler som fanns. 

Men det faktum att nästan alla tjänstemän bytts ut sedan 2020 tyder även på att arbetsmiljön på förvaltningen lämnar en del övrigt att önska. Var taket tillräckligt högt för tjänstemännen att ifrågasätta prognosen? Gick det att förklara för gymnasienämnden att den likt kejsaren var naken?

Nu är skolan är byggd och det går inte att backa bandet. Men de tre gymnasielärarna har ett förslag som är värt att lyssna på: låna ut lokalerna till grundskolan så att de inte behöver bedriva undervisning i barackmoduler.