Kommunen bygger stora lekplatser och stänger de små

Eskilstuna kommun vill bygga fler stora så kallade utflyktslekplatser som den i Stadsparken.

Eskilstuna kommun vill bygga fler stora så kallade utflyktslekplatser som den i Stadsparken.

Foto: Lisa Hölne

Ledare2023-05-10 19:03
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Vi lever i en tid då stillasittande har blivit allt vanligare – inte minst bland barn. En växande grupp avstår helt från lek och rörelse och åtta av tio barn rör sig mindre än rekommenderade 60 minuter om dagen. 

Om barn, särskilt små barn, ska röra sig krävs det att de har goda möjligheter att leka utomhus. Då är det inte sällan en lekplats nära hemmet som blir den naturliga platsen. I en ny rapport granskar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kommunala lekplatser runt om i Sverige. Slutsatsen i rapporten är tämligen nedslående. Hälften av lekplatserna i Sverige har försvunnit på 25 år.

Nu ska man inte helt stirra sig blind på antalet kommunala lekplatser. De är ju inte de enda som finns. Enskilda fastighetsägare ser till att det finns lekplatser utanför flerfamiljshus, barn kan leka i villaträdgårdar eller på skolgårdar.  

Men det som skiljer de kommunala lekplatserna från dessa alternativ är att de öppna för alla dygnet runt. Det kan bara den bästa lekparken av alla – naturen toppa.

Eskilstuna kommun är en av de kommuner som granskas i SLU:s rapport. Innan 2005 fanns 140 kommunala lekplatser, 2022 fanns det 94 kvar. Det är en minskning med 33 procent. År 2005 fanns 100 lekplatser kvar i Eskilstuna minskningen mellan 2005 och 2022 är därför betydligt mindre (6 procent).

Att minskningen saktat in är bra, men antalet lekplatser har ändå stor betydelse. Det ska vara lätt att komma ut och leka och röra sig. Ligger lekplatsen för långt bort blir besöket plötsligen ett projekt, något som måste planeras i stället för att vara en spontan ingivelse. 

Ett skäl till att lekplatserna blivit färre över tid är att krav på att lekplatserna ska finnas nära barnen inte längre spelar så stor roll. I stället är det främst frågor om säkerhet som styr planeringen av lekplatserna. ”Det leder till att lekplatsförvaltningen ofta blir dyr och till att kvaliteter som främjar lek och hälsa ofta kommer i andra hand,” konstaterar Märit Jansson, universitetslektor vid SLU.

Att för mycket fokus hamnar på säkerhet gäller dock inte nödvändigtvis i Eskilstuna. 

Kommunen har en egen långsiktig ”Lekplatsplan” som slår fast att det finns en vilja att barn ska ha tillgång till spännande lekplatser som inspirerar till lek och rörelse. De ska dessutom vara ”strategiskt placerade, det vill säga tätast placerade där behovet av skapade lekmiljöer är som störst.” Om det blir så återstår dock att se. 

För kommunen säger samtidigt att den vill ha fler stora så kallade utflyktslekplatser som månlekplatsen i Årby. Man kommer även att bygga fler så kallade stadsdelslekplatser. De ska vara mötesplatser för en hel stadsdel och ha ett större utbud av lekutrustning. De ska även locka lite äldre barn. 

I takt med att nya större lekplatser byggs ska, enligt planerna, små lekplatser som bedöms ha mindre lekvärde tas bort. 

På kommunens webbsida finns en förteckning över och bilder på samtliga lekplatser i kommunen. Det är lätt att se att lekplatserna skiljer sig åt – både till storlek och standard. Men förteckningen säger inget om hur viktiga lekplatserna är för barnen i området. En liten sliten lekplats kan vara viktigare i vardagen än den stora utflyktslekplatsen som ligger långt bort. 

Lekplatsplanen betonar att lekparkerna ska vara säkra, men att säkerhetstänket inte helt får ta överhanden. Det måste finnas utmaningar. Barn måste få chansen att, genom egen erfarenhet och mycket lek, lära sig bedöma och hantera olika risker. Det kan innebära att de skadar sig. Skador som ett skrubbsår eller en stukad fot är inte livshotande. De är därmed acceptabla slås det fast i planen. 

Planen poängterar även hållbarhetsaspekter, som att lekredskapen ska hålla över tid. 

I planen framhålls även hur viktig naturen kan vara för lek. Att klättra, springa i backar eller bygga kojor är fortfarande det roligaste många barn vet. Att nya lekplatser placeras på ställen där barn kan välja att gunga eller leka bland träd och stenar är därför något man tittar närmare på. Det är bra.

Barn behöver röra på sig. I det folkhälsoarbetet spelar lekplatserna en viktig roll. Då behöver kommunens företrädare fråga sig hur de bäst underlättar barns rörelse varje dag.