Kontanter ökar valfrihet och minskar sårbarhet

Lagliga betalningsmeddel som är inte tillåtna i många butiker och restauranger.

Lagliga betalningsmeddel som är inte tillåtna i många butiker och restauranger.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledare2023-07-17 16:45
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Tre av fyra sörmlänningar tycker att staten ska finansiera kontanthanteringen. Allt enligt en debattartikel, skriven av Bankomats vd Nina Wenning. För all del, visst talar företag som sysslar med kontanthantering i egen sak när de kräver statliga insatser.

Det behöver dock inte innebära att de har fel. I det här fallet talar mycket för att staten behöver gripa in. Kontantanvändningen har minskat kraftigt i Sverige. Främst för att andra betalningssätt ofta är bekvämare och mer effektiva än att använda sedlar och mynt, men också för att fler butiker och restauranger inte tar emot kontanter. I praktiken fungerar det som ett förbud att använda kontanter där.

Med ett Orwellskt språkbruk kallas kontantförbud för "kontantfritt". Det bidrar säkert också till att kontantbetalningen har minskat så snabbt. Varför ha kontanter om de ändå ofta är förbjudna att använda för inköp? Det blir tragikomiskt när även retroplatser som Slagsta glass, som ska påminna om en svunnen enklare tid, inte tar emot betalning med sedlar och mynt.

Som så ofta har utvecklingen i Sverige gått längre än i andra länder. Om det kostar mer och blir krångligare för näringsidkare att använda kontanter är det inte konstigt om en del slutar och nya företag etableras med kontantförbud. Förlorarna är konsumenterna, som går miste om möjligheten att använda ett av flera lagliga betalningssätt.

Beredskapsskäl talar för att ha ett mer robust betalningssätt i reserv om digitala system slås ut. Valfrihet och minskad sårbarhet talar för att behålla rätten att använda kontanter. Som någon sagt: Man bör inte stänga trappan bara för att det installeras en hiss.

Våra grannländer Danmark och Norge har krav på att handeln, med vissa undantag, ska acceptera sedlar och mynt som betalningsmedel. Digitala betalningar är vanligast där också, men den som köper får själv bestämma betalningsmedel. EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag om att alla euroländer måste lagstifta om rätten att använda kontanter. 

När Betalningsutredningen kom i våras fanns däremot bara tandlösa förslag om att apotek och statliga myndigheter måste ta emot kontanter. Frågan om fler åtgärder behövs för att värna rätten att använda sedlar och mynt sköts på framtiden.

Men det är nu åtgärder behövs. Ju längre Sverige dröjer med att lagstifta brett om rätt att använda kontanter och låta staten ta ett större ekonomiskt ansvar för kontanterna, ju fler lär införa kontantförbud. Det är lättare att stämma i bäcken än i ån.