Mälarsjukhuset bemöter Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) krav på krav på fler vårdplatser och mer personal med färre vårdplatser och ett stopp för hyrpersonal.

Till tidningen säger Marie Bennermo, chef för patientsäkerhetsenheten att sjukhuset delar Ivos bild att det inte finns tillräckligt många vårdplatser utifrån det faktiska behovet. 

Så långt är allt väl. Men resten av intervjun ger varken några svar på hur man ska lösa den akuta personalbristen eller hur antalet vårdplatser ska anpassas till de behov som finns. Det vill säga minska den risk för vårdskador som finns i dag. Tvärtom, handlar svaren mest om en bättre morgondag. 

Bennermo konstaterar att det under en övergång kan bli ännu färre vårdplatser, men att sjukhuset ”jobbar prioriterat och intensivt” för att öppna fler platser. Lite längre ned i artikeln går det att läsa att sjukhusets bedömning är att de åtgärder de vidtar och planerar för minskar risken för vårdskador. 

Marie Bennermo slår också fast att hyrpersonalens uttåg från sjukhuset hjälper, eftersom ”de negativa konsekvenserna i verksamheter med ett hyrberoende, bland annat på akutmottagningen, är kännbara både utifrån arbetsmiljö och patientsäkerhet.”

Men man kan inte slå sig till ro och drömma om framtiden – vare sig om man är chef för patientsäkerhetsenheten eller ansvarig politiker i regionen. De har först och främst en skyldighet att hantera de problem som finns här och nu.

Inte heller kan de kosta på sig misstaget att låta det bästa bli det möjligas fiende. 

Varken representanter för Mälarsjukhuset eller Region Sörmland kan förklara hur de som första region i Sverige ska kunna klara sig utan hyrpersonal. Det finns inte någon kö av sökande till de tjänster som behöver tillsättas om behovet av hyrpersonal ska upphöra.

I sin kritik av Mälarsjukhuset konstaterar Ivo bland annat att patienter blir kvar blir kvar på akuten – trots att de är i behov av specialistvård.

Doktorn i medicinsk vetenskap Björn af Ugglas har kunnat slå fast att det finns en ökad dödlighet bland patienter, som till följd av vårdplatsbrist blir kvar och vårdas på en överbelastad akutmottagning. Och det är vårdplatsbristen – inte sammansättningen av personal – som är den största riskfaktorn.

Riskerna för vårdskador ökar även när patienter på grund av vårdplatsbrist får en plats på en avdelning med en annan inriktning än den åkomma som patienten söker för. På dessa avdelningar har personalen inte alltid rätt kompetens, kunskap eller utrustning att vårda patienten. Det finns även ökade risker när patienter flyttas mellan sjukhus eller skrivs ut för tidigt, på grund av vårdplatsbrist.

Onsdagen den 25 januari hade Mälarsjukhuset 23 överbeläggningar. Frågan är om någon av de patienter, som det inte fanns plats för på sjukhuset, är nöjda med svaret att det kan bli bättre på sikt?