Varför vill Eskilstunas politiker rasera sitt lÀrdomsarv?

Flera "kÀndisar" har gÄtt pÄ S:t Eskils gymnasium.

Flera "kÀndisar" har gÄtt pÄ S:t Eskils gymnasium.

Foto: Privat

Ledare2024-05-15 18:05
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Ordet lĂ€rdomsstad Ă€r inte det första ordet som man förknippar med Eskilstuna. Kommunen Ă€r visserligen en universitetsstad – men inte med gamla anor. Inget Uppsala eller Lund.

Det Ă€r en bild som kommunen sĂ€ger sig vilja Ă€ndra. I framtidsvisionen ”Vision Eskilstuna 2030” gĂ„r det bland annat att lĂ€sa: ”I universitetsstaden Eskilstuna utvecklar vi vĂ„ra förmĂ„gor genom hela livet, frĂ„n förskola till yrkesutbildningar och akademiska studier, i inspirerande lĂ€rmiljöer utifrĂ„n vĂ„ra egna förutsĂ€ttningar!”

FrĂ„gan Ă€r hur det ska gĂ„ till? 

LĂ„ngt innan Eskilstuna hade ett universitet hade staden nĂ„got annat: S:t Eskils gymnasium. En gymnasieskola som stakat ut vĂ€gen för Ă„tskilliga studenter genom Ă„ren. 

Det finns motsvarigheter i andra stÀder. Uppsala och Lund har exempelvis var sin Katedralskola och VÀsterÄs har Rudbeckianska gymnasiet. Gymnasieskolor i imponerande byggnader. Skolor vars namn har en sÀrskild klang. Skolor ingen skulle drömma att peta pÄ, eftersom de Àr en del av stadens lÀrdomshistoria.

Men i Eskilstuna har varken politiker eller förvaltning nÄgra problem att ge sig pÄ S:t Eskils gymnasium, nÀr man ska skÀra ned antalet platser i gymnasieskolan. Under tisdagen informerades personalen om att det finns ett skarpt förslag att avveckla S:t Eskils huvudbyggnad, A-huset.

Ledarsidan har flera gĂ„nger skrivit om grundproblemet. Att den kommunala gymnasieskolan har 700 tomma platser – en gymnasieskola för mycket – samtidigt som skolan fĂ„r allt mindre pengar att röra sig med. 

”Vi mĂ„ste anpassa vĂ„r organisation till de givna budgetförutsĂ€ttningarna, sa barn- och utbildningsförvaltningens chef Lina Axelsson Kihlblom, till tidningen i april.

Och det förstĂ„r vem som helst. Men det Ă€r inte lika lĂ€tt att förstĂ„ hur kommunen resonerar nĂ€r man ska ta sig an uppgiften. Logiken i resonemanget gĂ„r inte helt ihop. 

Till tidningen sĂ€ger gymnasienĂ€mndens ordförande Muhammed Tahsin (M) att A-huset behöver lĂ€mnas över till annan verksamhet, eftersom de hellre vill ”lĂ€gga pengarna pĂ„ lĂ€rare, elever och lĂ€romedel Ă€n pĂ„ tomma lokaler.” Han sĂ€ger ocksĂ„ att han ”förstĂ„r att det vĂ€cker mĂ„nga kĂ€nslor” men han tror inte att ”kulturen sitter i vĂ€ggarna utan i utbildningen, lĂ€rarna och eleverna”.

Nej, kulturen sitter inte vÀggarna pÄ alla skolor. Men i Eskilstunas Àldsta gymnasium gör den det.

Det var inom dessa vĂ€ggar som Muhammed Tahsins egen partiledare Ulf Kristerssons politiska engagemang tog fart. Det Ă€r S:t Eskil som Jocke Berg sjunger om i ”Mannen med den vita hatten”. Det Ă€r inom dessa vĂ€ggar som embryot till universitetsstaden Eskilstuna började vĂ€xa.

Nu vill kommunen i stĂ€llet anvĂ€nda A-huset till annan kommunal verksamhet. Varför? 

Det ger inte Muhammed Tahsin nÄgot svar pÄ.

Det Ă€r tyvĂ€rr inte den enda frĂ„gan om gymnasieskolans framtid som inte fĂ„r nĂ„got svar. Förvaltningen har tagit fram sitt förslag att anvĂ€nda A-huset till annan verksamhet pĂ„ basis av ett politiskt inriktningsbeslut. Ett beslut som innebĂ€r att Eskilstuna ska ha ”fyra starka kommunala gymnasier med fyra starka profiler”.

Varför det Ă€r sĂ„ viktigt, i synnerhet om man anvĂ€nder Muhammed Tahsins egen logik ”att kulturen inte sitter i vĂ€ggarna” verkar ingen kunna förklara. Det tycks bara vara sĂ„ för att politikerna bestĂ€mt det. 

Men att blint köra pĂ„ utan att lyssna pĂ„ alternativa förslag Ă€r sĂ€llan en klok strategi. 

Förvaltningen och politiken borde ha lĂ€rt sig av sina forna misstag. Gymnasieskolans överkapacitet beror pĂ„ att de inte lyssnade pĂ„ kritiken och invĂ€ndningarna mot att bygga en ny fjĂ€rde gymnasieskola för nĂ„gra Ă„r sedan. 

SÄ nu stÄr Eskilstuna med en skola för mycket och som lök pÄ laxen vill förvaltningen och politikerna Àven rasera kÀrnan i sitt lÀrdomsarv.

 Det Ă€r svĂ„rt att se hur Eskilstuna ska infria sin framtidsvision till 2030.