Ska alla poliser bekämpa den grova brottsligheten?

I helgen inträffade två skottlossningar i Eskilstuna: den nionde och tionde i år.
I helgen inträffade två skottlossningar i Eskilstuna: den nionde och tionde i år.

Ledare 24 juli 2023 16:05
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

I helgen skedde det igen. Under fredagskvällen sköts en 23-årig man från Strängnäs i Skiftinge. Mannen avled senare av sina skador. Skjutningen var den nionde skjutningen i år och den tredje med dödlig utgång.

Det dröjde inte länge förrän det var dags för den tionde skjutningen. Under lördagskvällen hittades en allvarligt skottskadad 16-årig pojke i Nyfors. Pojken bedöms i skrivande stund ha ”mycket allvarliga” skador.

Det är ännu oklart om det finns något samband mellan de båda skjutningarna. Förutom att det rör sig om två grova våldsbrott, i samma stad och inom en kort tidsrymd ser polisen inget tydligt samband. 

Under helgen har polisen arbetat intensivt med att säkra bevisning, förhöra vittnen och jaga gärningspersoner. Parallellt med dessa åtgärder arbetar de vidare med trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser. 

Frågan är dock om polisen har tillräckligt med resurser för att kunna hantera alla uppgifter. Camilla Helgesson, tillförordnad chef för utredningssektionen, uppger att Sörmlandspolisen ser över sina resurser och förmågor. De fördelas efter behov för att, om möjligt, förhindra nya grova våldsbrott. 

Det kan tyckas som en självklar prioritering. I fredags kväll gick även skott in i en lägenhet där en person, utan någon koppling till skjutningen, befann sig. Att skottlossningarna inte bara utgör en fara för gängkriminella är Eskilstunaborna väl medvetna om. Tidningens S-krönikör Fredrik Pettersson har till och med varnat för den avtrubbning och likgiltighet som nyheterna om nya skjutningar kan leda till. 

I det korta perspektivet kan det kännas fullständigt rationellt att prioritera om och lägga alla resurser på att förhindra ny grov brottslighet. Men hur görs det bäst? 

När fler poliser ska arbeta för att förhindra eller utreda grov brottslighet förflyttas inte sällan poliser som vanligtvis arbetar med så kallade mängdbrott – de vanligaste förekommande brotten som cykelstölder, inbrott, misshandel, klotter och bedrägerier. 

Tidigare i år framförde Riksrevisionen svidande kritik mot detta sätt att arbeta. Många av de poliser som förflyttas har inte rätt kompetens för att arbeta med grövre brott. Resultatet av omförflyttningarna blir därför att både färre grova brott och färre mängdbrott klaras upp. 

Det är beklagligt – särskilt med tanke på att det finns tydliga kopplingar mellan mängdbrotten och den organiserade brottsligheten. Klarar man upp fler mängdbrott försvårar man således även för den grövre brottsligheten. Andelen mängdbrott som klaras upp är dock låg och har sjunkit ännu mer de senaste åren, trots att polisen samtidigt fått betydande resurstillskott.

I ett nödläge och i semestertider behöver Sörmlandspolisen använda sig av de resurser den har. Men förflyttningarna av poliser är inte bara ett sommarproblem. De sker året runt och är ett organisatoriskt problem – för polisen i hela landet. Det måste åtgärdas. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa