Ska vi få lägre elpriser måste kraftnäten rustas upp

Det räcker inte att bara producera mer el. Den måste också kunna nå fram till varje företag och hushåll. Vi behöver därför diskutera hur det svenska elnätet ska kunna rustas upp och vem det är som ska betala för det.

Det räcker inte att bara producera mer el. Den måste också kunna nå fram till varje företag och hushåll. Vi behöver därför diskutera hur det svenska elnätet ska kunna rustas upp och vem det är som ska betala för det.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2023-06-15 18:47
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Just när är elpriserna låga. Men redan till hösten lär de stiga igen. Om det blir något nytt elstöd återstår att se. Men trycket på regeringen att besluta om nya stöd blir hårt. 

Ett av många problem med elstödet är dock var pengarna hämtas. Hittills har stödet kommit från så kallade flaskhalsavgifter, som tas ut vid prisskillnader på elen när den förs mellan olika elområden. Men flaskhalsavgifterna skulle även kunna användas för att uppgradera det bristfälliga svenska elnätet. Något som på sikt både skulle leda till lägre elpriser och stabilare eltillgång.

Just nu har Finland Nordens billigaste elpriser. Men svenskarna kan inte dra nytta av det.

Det svenska kraftnätet är i så dåligt skick att det inte går att exportera mer än små mängder el västerut till områden som skulle behöva det,” konstaterade nyligen Jukka Leskelä, vd för Energiindustrin, en branschförening för företag inom den finska energisektorn. (Hufvudstadsbladet 13/6). 

Överföringsproblemen rör inte bara elen från Finland. Sverige kan heller inte importera stora mängder el från Danmark eller kontinenten, när det är elbrist i landet. 

Situationen blir inte bättre av att vi samtidigt befinner oss i en elektrifieringsboom. 

DN debatt (15/6) presenterar Ellevios vd Johan Lindehag en ny rapport som tagits fram av teknikkonsultföretaget Sweco. I rapporten kartläggs den regionala utvecklingen i Sverige de kommande 20 åren när det gäller elanvändning, elektrifiering och elproduktion. Fram till 2045 kommer den svenska elanvändningen mer än fördubblas. Den största ökningen av elanvändning förväntas ske i Norrbotten med en ökning på uppåt 800 procent. Även i Sörmland förväntas behovet öka kraftigt. Från dagens 3 783 till 7 801 gigawattimmar.

För att elnätens kapacitet ska motsvara efterfrågan krävs investeringar. Sweco beräknar att det kommer att krävas cirka 945 miljarder kronor fram till 2045 för att rusta upp näten. Den största delen av detta arbete måste dessutom ske de närmaste tio åren. Bland annat eftersom stora delar av elnäten når slutet av sin livslängd under denna tid. 

Det finns många och svåra frågor att tackla i klimat- och energipolitiken. Avvägningarna är inte enkla. En stor del av debatten har hittills handlat om hur vi ska få tillgång till mer klimatvänlig el till rimliga priser. Men det räcker inte att bara producera mer el. Den måste också kunna nå fram till varje företag och hushåll. 

Därför måste vi även diskutera hur det svenska elnätet ska kunna rustas upp och vem det är som ska betala för det.