Varför hör inte Flens politiska styre de råmande korna på isen?

Ledande politiker och tjänstemän i Flens kommun verkar inte ta varningssignalerna om Midsummers finansiering på allvar.

Ledande politiker och tjänstemän i Flens kommun verkar inte ta varningssignalerna om Midsummers finansiering på allvar.

Foto: Flens kommun

Ledare2024-07-20 05:02
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Likheterna mellan Flen och Färgelanda i Dalsland består inte bara av att de båda kommunerna har samma inledande bokstav. De kan exempelvis skryta med sin vackra natur. De har en koppling till Volvo. Jobbtillfällena i kommunerna är starkt beroende av ett fåtal företag. De är också kommuner som kämpar för att locka fler människor och arbetstillfällen.

Och det är här Flens politiker borde lära av Färgelanda. Eller rättare sagt av den så kallade Björnhusaffären.

2007 beslöt sig Färgelanda kommun för att satsa stort på nya arbetstillfällen genom att skapa ett ”livsmedelskluster” i Björnhuset – Volvos gamla fabrik som kommunen köpt. Enligt den ursprungliga budgeten skulle det kosta 15 miljoner kronor att bygga om lokalerna. Men projektet präglades från början av brister i styrning, ledning och kontroll.

Uruselt skrivna avtal med de tre hyresgästerna, ett korkat upplägg för att slippa upphandla och diverse andra missgrepp fick kostnaderna att rusa. Våren 2010 hade de ökat till nästan 90 miljoner kronor. 

Färgelandaborna demonstrerade. På plakaten krävdes ett stopp på miljonrullningen och satsningar på skolan.

Valåret 2010 ledde invånarnas missnöje till ett politiskt maktskifte. Det nya styret gav kommunchefen och ekonomichefen sparken. Samma år tvingades kommunen till landets största höjning av kommunalskatten

Det är svårt att hitta en lika bottenlöst illa skött affär bland Sveriges kommuner. Men Björnhusaffären visar ändå på riskerna när en kommun lägger alla ägg i en korg och ägnar sig åt affärer långt från kärnverksamheter som skola, vård och omsorg.

Flens kommun har köpt in flera fastigheter bland annat den gamla Volvo-fabriken. Fastigheter som riskerar att bli förlustaffärer, om än i betydligt mindre skala än i Färgelanda. 

Kommunen hyser även stora förhoppningar på etableringen av solcellsföretaget Midsummer i den gamla Volvofabriken. Detta trots att Midsummer är ett företag med en minst sagt skakig ekonomisk historia.

undefined
Fastigheten Blocket 4 som den svenska tillverkaren av tunnfilmssolceller Midsummer ska hyra av Flens kommun.

”Midsummer: Ohygienisk solcell- och vårare börsnoteras” löd rubriken på en analys i Affärsvärlden 2018. I början av 2022 skriver Affärsvärlden åter om Midsummer. Denna gång i en artikel om företag i den hetaste riskzonen för att tvingas öka sitt aktiekapital genom att ge ut nya aktier, en så kallad nyemission.

Midsummer nyemission dröjde. Men hösten 2023 var den ett faktum och gav företaget 66 miljoner kronor.

Efter att även ha genomfört ett stort sparprogram verkade ekonomin ljusna lite, i det som Dagens Industri (DI) beskriver som det ”kurskraschade solenergibolaget.” Midsummer byter också vd.

I april går man ut med nyheten om att man ska etablera en ny stor fabrik i Flen. 

Midsummer har i likhet med tidigare fabriksetableringar beviljats stöd av EU, denna gång med cirka 32 miljoner euro, eller drygt 360 miljoner kronor. Men man behöver mycket mer pengar för att ro projektet i hamn. Totalt beräknas fabriken i Flen kosta 1,9 miljarder kronor.

Därför har Midsummer även sökt 300 miljoner kronor från den svenska Energimyndigheten. Nyligen meddelade dock myndigheten att Midsummer, på grund av brister i sin ansökan, inte får något bidrag. Beskedet reser enligt Di frågetecken kring finansieringen. 

Kommunstyrelsens vice ordförande i Flen Björn Carlsson har haft kontakt med Midsummer som uppger att det nekade bidraget, i deras ögon, långt ifrån är något som ska äventyra etableringen av fabriken i Flen. 

Men kommunen kan inte utgå från Midsummers blick. Den har en skyldighet att göra sin egen analys, som behöver utgå från ett företag som haft stora ekonomiska bekymmer under en lång tid, som är beroende av bidrag för att klara sin etablering. Det borde få kommunen att ställa fler kritiska frågor. 

Björn Carlsson ser ingen ko på isen. Många andra ser en hel rad av kor på isen som råmar ut sina varningssignaler till Flens politiska ledning.