Ledare: Vilken generation har tyckt att skolan är rolig?

Högstadieeleverna i Eskilstuna uteblev i snitt var femte dag under vårterminen (EK 19/9). I högstadiet har man skolplikt. Det innebär alltså att man har en skyldighet att befinna sig i skolan om man inte har giltigt förfall som sjukdom. 

Men när högstadiechefen Marie Mulvad Fransson intervjuas i tidningen berörs över huvud taget inte skolplikten. 

Mulvad Fransson förklarar att den höga frånvaron med att generation Z dissar skolan. ”De tycker inte att det är den huvudsakliga platsen för lärandet och där behöver vi vara självkritiska som institution. Vi behöver titta på hur skolan blir mer relevant, begriplig och hanterbar för alla elever,” säger hon till tidningen. 

Nu kan man stilla undra om någon generation tyckt att skolan varit relevant och begriplig? 

En del att vara tonåring är väl snarare att ogilla skolan, därav skolplikten.

Därmed inte sagt att den svenska skolan inte kan bli bättre. Det måste den bli. 

I Svenska Dagbladet publiceras just nu en serie artiklar om lösningar på skolkrisen. En av dem som intervjuas är Andreas Schleicher, utbildningschef på OECD och grundare av det internationella Pisa-studien. Han har därför god kunskap om olika länders skolsystem och problem (SvD 18/9).

Schleicher konstaterar att det svenska skolvalssystemet varken premierar skolresultat eller kvalitet. Han efterlyser därför en starkare skolinspektion som har ett starkt mandat att antingen jobba med skolor för att förbättra de delar som inte håller måttet eller helt enkelt stänga dem.

Men Schleicher anser även att kraven på eleverna måste öka. ”Det verkar som att förväntningarna på eleverna inte är så höga, det är rätt så lätt för en elev att bli framgångsrik”, konstaterar han och förklarar att detta delvis handlar om betygsinflationen.

Det finns anledning att lyssna på Andreas Schleicher.

Skolorna måste bli bättre på att erbjuda alla elever en högkvalitativ utbildning. Men det kan inte göras genom att skolan ensidigt krumbuktar för att bli relevant för eleverna.

Att ta till sig nya fakta, att lära sig är rent ut sagt ofta tråkigt. Varför man behöver lära sig något blir inte alltid begripligt förrän man börjar använda sina nya kunskaper. 

En av skolans uppgifter är därför att lära eleverna att bita ihop och härda ut. Att utmana dem att klara allt svårare uppgifter – trots att eleverna själva inte alltid själva tror att de klarar det. Alltså den sorts motivation att lära som kallas grit eller jävlar anamma. Forskning pekar på att grit både kan slå IQ och talang när det gäller att nå resultat i skolan och resten av livet. 

Skolan och föräldrarna måste därför vara mer än tydliga mot eleverna att det är deras plikt att gå i skolan. Eleverna kan i sin tur kräva en skola där de lär sig det de ska – inte minst för att förbereda dem för framtiden.

Eller som Andreas Schleicher konstaterar: När eleverna kommer ut i världen är kraven höga. 

Det är därför bra om de lär sig hantera dem redan i skolan.