Nya fakta måste ibland leda till att ståndpunkter omprövas. Därför blev jag nyfiken på integrations- och migrationsministern Anders Ygemans (S) senaste motivering till regeringens planer att avskaffa lagen om eget boende – EBO.
Dagens regler innebär att asylsökande under tiden som deras ansökan behandlas kan bo hos släkt eller vänner och behålla sin ersättning för uppehälle, som nu ligger på högst 71 kronor per dag. Nyligen ändrades lagen så att vissa socialt utsatta bostadsområden undantogs från denna bosättning. Efter att Miljöpartiet lämnat regeringen har Socialdemokraterna valt att gå tuffare fram för att avskaffa EBO helt och hållet.
Regeringen vill låta en utredning komma med förslag till hösten. Den väg man sedan tidigare talat om är att asylsökande mister sin dagersättning om de väljer bort Migrationsverkets anläggningsboenden. Men det räcker inte enligt Anders Ygeman som vill att de som flyttar in hos anhöriga även förlorar rätten att arbeta under asyltiden.
Så ser socialdemokratisk politik på området numera ut. Det intressanta var dock Ygemans nya argument där han tog stöd av Riksrevisionen:
– De utvärderade ju den här reformen och det visade sig att de som bor på anläggningsboenden och sedan kommunplaceras har lättare än de som väljer EBO att komma in på arbetsmarknaden, säger han i Dagens Nyheter.
En sådan slutsats är onekligen en nyhet. Men om så är fallet är det förstås ett starkt argument för att avskaffa EBO. Det finns bara ett problem: Den utvärdering från Riksrevisionen som Anders Ygeman refererar existerar inte.
Det finns en granskningsrapport som jag blev hänvisad till efter kontakt med statsrådets pressekreterare – ”Bosättningslagen – har reformen levt upp till intentionerna?” (RiR 2021:29). Den är det som titeln anger – en granskning av lagen från 2016 som innebar att kommuner blev skyldiga att ta emot folk som har fått uppehållstillstånd. Men det handlar enbart om personer som har bott på Migrationsverkets anläggningar (ABO) eller är kvotflyktingar.
En slutsats från Riksrevisionen är att lagen har kortat väntetiden mellan beviljad asyl och bosättning i en kommun. En annan slutsats är, föga förvånande, att nyanlända som placerats i kommuner med lägre arbetslöshet har högre sysselsättning och inkomster än nyanlända som placerats i kommuner med högre arbetslöshet.
Inget av det har dock att göra med nyanlända som har bott i eget boende under asyltiden.
För att vara säker på att jag inte missat något underliggande budskap i granskningen, med bäring på det som Ygeman sa i DN, ställde jag även en fråga direkt till Riksrevisionen. Svar: ”Granskningen ’Bosättningslagen – har reformen levt upp till intentionerna? (RiR 2021:29)’ omfattar nyanlända som har kommunplacerats enligt bosättningslagen (kvotflyktingar och personer som tidigare bott på anläggningsboende). Någon jämförelse av grad av arbetsmarknadsetablering utifrån ABO och EBO görs inte.”
Så var det med den saken.
Och Anders Ygeman har presterat mer i ämnet. Så här skrev han på sin Facebooksida i veckan med anledning av regeringens olika åtgärder på hans ansvarsområde: ”Moderaterna bär ett tungt ansvar för skuggsamhällets uppkomst. De […] införde EBO som tvingade människor in i trångboddhet och arbetslöshet i miljonprogrammen”.
Det är vilseledande. EBO infördes mycket riktigt utifrån en proposition från regeringen Bildt. Men den röstades igenom 17 mars 1994 av riksdagen i bred politisk enighet där samtliga 110 socialdemokratiska ledamöter tryckte på ja-knappen. Bara Ny demokrati röstade nej.
Så varför gör integrations- och migrationsministern ett påstående om en utvärdering från Riksrevisionen, som hans stab sedan håller fast vid, men som uppenbarligen är falskt? Och varför vilseleder han om hur det gick till när EBO infördes?
Här finns ett mönster. Påståenden utifrån åsikter som det inte råder någon stor politisk strid om – som att EBO är dåligt för integrationen och att alternativen är bättre – utsätts inte för särskilt mycket mediegranskning. Trots att journalister som följt EBO-frågan borde ha hajat till, efterlyst den där rapporten och läst vad som står i den.
För att inte tala om politiska opponenter. Hade detta varit en fråga där Moderaterna haft en annan åsikt i sak, hade de sin vana trogen anmält statsrådet till riksdagens konstitutionsutskott för uttalandet i DN.
Anders Ygemans utläggning på Facebook är i sin tur ett utslag av Socialdemokraternas ambition att skriva om historien i migrationsfrågorna. De vill nu inte kännas vid att de har stått bakom så gott som all politik på området som förts av borgerliga regeringar.
Det är ohederligt, destruktivt och leder till en hel del dålig politik.
