Inte sällan uttalas det slappt hur invandrare ska integrera sig i det svenska samhället. Dels handlar det om att skaffa ett jobb. Men också att lära sig svenska och de normer som finns i landet.

Grunderna för språket kan läras ut i klassrummet, men för att hålla liv i språkkunskaperna är det också viktigt att använda sig av dem i vardagen. Frågor om fenomen, uttryck och beteenden som finns i Sverige och som skiljer sig mot andra länder besvaras inte heller nödvändigtvis bäst av en lärare.

Det är därför inte nog med att de som invandrat till Sverige ska kavla upp armarna och hugga i. Integration fungerar bättre när också personer uppvuxna i landet, med kunskap om det, tar ett ansvar i processen och lär känna landets nya medlemmar, integration är tämligen ömsesidigt. För att underlätta detta organiserar ibland civilsamhället språkcaféer eller liknande. 

I Eskilstuna har kommunprojektet "Flyktingguide/Språkvän" haft en sådan roll. Det riktar sig i huvudsak till nyanlända, men också andra med utländsk bakgrund som vill förbättra sin svenska – och till frivilliga personer med kunskap inom det svenska språket och landets kultur. 

Efter att ha anmält sig matchas deltagarna med varandra. Detta grundas bland annat på erfarenhet och intressen. Första mötet mellan personerna hålls av samordnaren på kommunen. Därefter kan språkvännerna träffas och ordna mötena på egen hand, vanligtvis under ett år. 

I första hand ska man umgås och göra roliga saker tillsammans, och att lära känna varandra över kulturgränserna. I vissa fall leder det till vänskap, för andra en ny bekantskap. Detta går inte att veta på förhand.

I onsdagens EK/ST rapporterades att projektet är pausat. Maria Chergui, gruppledare (V) i Eskilstuna kommun, är förvånad. Hon har inte fått information om att projektet skulle pausas. Hon trycker också på verksamhetens betydelse för att motverka segregation, och att det ibland också lett till jobb för nyanlända.

Skälet? Enligt Jari Puustinen (M), kommunalråd och ordförande i Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnde, handlar det om att pengarna tagit slut, och att projektet hade ett slutdatum. Vad som händer med projektet på sikt får vi se, säger han.

Oavsett bakgrunden till "pausen" är det viktigt att projektet hålls i liv. Det är en åtgärd som, med förhållandevis små resurser, för nyanlända och svenskar närmare varandra. Utbyte av språk, erfarenheter och kunskap om varandras hemländer och kulturer underlättas av sådana frivilliga mötesplatser. 

Flyktingguide/Språkvän måste därför bli kvar.