Det sprids bilder på sociala medier om grannar som handlar till äldre och företag som bjuder vårdpersonal på lunchmackor. Men coronatiden tar inte bara fram det goda hos människor.
Bedrägerierna har inte avstannat. I stället tar bedragarna tillfället i akt när många är oroliga för sin och andras hälsa och trygghet.
En kvinna på 75 år fick ett samtal där någon utgav sig för att ringa från Folkhälsomyndigheten. Personen påstod att kvinnan misstänktes vara smittad av corona, och att hon behövde logga in med sitt bank-id för att få ta del av testning för viruset. Personen tog över 100 000 av hennes besparingar. Allt var en bluff.
I början på månaden rapporterade lokaltidningen Mitti att klistermärken satts upp runt i Stockholms län. ”Hjälp oss att hitta ett vaccin mot Covid-19, forskningen behöver ditt stöd! Alla donationer går oavkortat till World health organisation, WHO", enligt lappen. Men pengarna hamnar i själva verket i fickan på en bedragare. Hur mycket pengar som förts över är oklart.
”De är väldigt påhittiga, bedragarna”, säger Ann-Helen Lindeborg vid Sörmlandspolisens bedrägeribrottsgrupp i onsdagens tidning. Hon syftar bland annat på avslöjande i mars som Dagens Nyheter, den ideella journalistorganisationen OCCRP och ett 20-tal tidningar från hela världen gjorde av en omfattande bedrägeriverksamhet. Organiserade brottslingar med kontor i flera länder och hundratals anställda lurar människor att satsa stora pengar i falska investeringar, bland annat kryptovalutor.
I just denna härva, verkar de svenska fallen än så länge vara få. Men det är hjärtskärande berättelser. Äldre människor förlorar besparingar och tvingas sälja sina hem.
En av de drabbade är en kvinna i Vingåker som förlorat hundratusentals kronor. I tidningen kunde man läsa om en annan kvinna i Sörmland som förlorade 400 000 kronor till liknande investeringsbedrägeri. De är många fler. Enligt BRÅ anmäldes 245 000 bedrägeribrott förra året.
Många drabbade vittnar om att det börjat med att de klickat på en annons på Facebook eller någon annan stor digital plattform. Annonserna, som olovligen utnyttjar kändisars namn och ansikten, däribland Fredrik Lindström, lovar lättförtjänta pengar. Men investeringarna är en bluff – och de drabbades pengar ses inte igen.
Digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) vill att stora internetföretag som Facebook och Twitter ska hållas ansvariga för bedrägliga annonser på nätet. Genom företagsböter eller viten ska det inte vara lönsamt att släppa igenom lurendrejarnas reklam.
Det finns goda skäl att kräva att internetplattformarna granskar annonserna noggrannare före publicering. Men det huvudsakliga målet måste vara att de som lurar och bedrar ställs inför rätta och att offren får ersättning.