Sveriges kommuner tar efter varandra när det kommer till krisåtgärder. Som i valet att dela ut presentkort till kommunanställda som de kan använda i den lokala handeln.
Saken kommenterades i korthet i en huvudledare när Eskilstunas politiska majoritet meddelade att man skulle göra detta, men ämnet förtjänar några rader till.
Varifrån idén kommer är oklart men nu har var och varannan kommun infört detta, även i Sörmland. Checkarna är i regel i storleksordningen 150 till 300 kronor. Eskilstuna, Katrineholm och Vingåker ger 200 kronor per anställd.
Är det mycket? Det beror på för vem. Eskilstuna kommun räknar med en totalkostnad på tre miljoner om korten används av alla. I vissa kommuner har kritiska anställda sagt att en summa i den storleken skulle göra större nytta för att förbättra arbetsmiljön i exempelvis äldreomsorgen.
För det lokala näringslivet hade det kunnat göra nytta – om alla kommunanställda hade använt korten i en eller ett par butiker eller restauranger. Utspridda ger inte pengarna den effekten.
Exempelvis motsvarar de knappt två miljonerna som ges i presentkort till Eskilstunas kommunanställda ungefär en promille av årsomsättningen i Eskilstunas cityhandel som enligt Fastighetsägarna är drygt 1,5 miljarder. Koncentrerat till ett par månader blir verkan större, men det är mycket tunt likväl. Antalet jobb som räddas är ganska exakt noll.
Till det kommer administration som inte är gratis, både hos kommunen och hos näringsidkarna som ska omvandla presentkorten till pengar.
Och så är det skatteaspekten. Skatteverket betraktar detta som skattepliktig förmån, vilket krymper de 200 kronorna till cirka 140 kronor för de allra flesta mottagare. En del kommuner gör därför en egen lagtolkning genom att kalla det tidig julklapp för att undgå förmånsbeskattning. Alternativt ökar de bara sin administrativa börda med en skattetvist med staten.
Det är mycket skrik för lite ull.