Vissa drömmer, andra agerar. Josefin Lagerhorn, 40, tycks tillhöra den sistnämnda skaran.
– Jag köpte ett bryggeri på Blocket, åkte till närmsta bonde och frågade om jag fick slänga in det där. Jag är lite knäpp men det är ganska skönt att inbilla sig att allt är möjligt. Har man en vision och ett mål får man det att funka.
Den före detta stockholmaren kan blicka tillbaka på 15 års arbete inom olika mediaproduktioner. Bland annat som matkoordinator på "Sveriges mästerkock", "Hela Sverige bakar" och "Kockarnas kamp" på TV4. Där agerade hon spindeln i nätet mellan deltagare, producent och redaktör.
– Jag stylade skafferier och lagade vissa maträtter som skulle visas upp inför tävlingarna. Allt som har med maten att göra hamnade på mitt bord. I "Kockarnas kamp" kunde det vara att beställa kött eller ringa Karl-Fredrik (Gustafsson) på Österlen och be om en speciell liten ramslöksblomma. Sedan tog jag hand om städning och diskning. Det är inte fancy, jag var först och sist på plats – stenhårt men kul jobb. Man blir som en liten familj under några månader.
Allt eftersom hon och sambon tillbringade mer tid på lantstället i Blacksta än i huvudstaden fick stylinguppdragen sakta men säkert ge vika för en ny fas i livet.
– Att jobba dag och natt funkar inte så bra med att ha barn i skolan här. Och ska man driva eget också är det omöjligt.
För knappa tio år sedan blev hon sörmlänning på riktigt. När tidningen hälsar på i Blacksta brygghus sprillans nya lokal – tre gånger så stor som den förra – sluter bryggarna Rune Mårtensson, ölnörd från Sköldinge ölkultur, och Janne Andersson snabbt upp.
– Det kommer mer och mer tjejer som är ölnördar, inte bara gubbar med skägg som jag, säger Janne Andersson.
Devisen för Blacksta brygghus är närproducerat och härproducerat.
– Jag plockar det som finns här, som rabarber från Bosse Flodins odling i Blacksta. Malten köper vi från Warbro kvarn, säger Josefin och berättar om bryggeriets ölfamilj:
– Vi började försiktigt med en lätt session IPA, sen kom rabarberölen. Nummer tre är glutenfri – och god. Många som inte kör glutenfritt har den som favorit. Nummer fyra är en ekologisk pilsner.
Josefins egna favorit är en citron- och fläderwit.
– En fräsch sällskapsdryck som passar till asiatiska rätter, säger hon och riktar sedan uppmärksamheten mot en annan "familjemedlem".
– Vi vill ta hand om restprodukter och till rabarbern används bara råsaft. Jag orkade inte göra rabarbersaft till ett helt kompani varje vecka. Så då testade vi hårdsoda, det är som alkoläsk. Vi har ett destilleri också och kan destillera sprit.
Nu i juletid slår hon ett slag för en hårdmust och en julöl.
– Musten är spritbaserad med ett hemligt recept på mustkoncentrat.
Bryggeriet visar sig dock vara ett steg på vägen mot en mångårig dröm – att driva hotell- och restaurangverksamhet.
– Det ska inte bara vara mat och dryck utan en helhetsupplevelse. Man kanske fiskar, är med på en jakt eller plockar svamp.
När blir det verklighet?
– Gärna första januari, det handlar om att hitta rätt ställe. Men jag vill inte jinxa någonting. En egen krog har varit målet hela tiden, nu får det hända snart.