Många av personerna inom ekonomiskt bistånd står långt från egen försörjning. "Att få komma in i ett sammanhang och aktivera sig gör att det är lättare att hålla motivationen i gång och ta ett eget ansvar", säger Malin Skoglund.
– Som det ser ut idag har vi 365 deltagare med beslut om aktivitetsplikt, så ännu är vi långt från våra tidigare prognoser, säger Malin Skoglund, områdeschef på arbete och försörjning i Eskilstuna kommun.
Det var i maj förra året som aktivitetsplikten klubbades igenom i Eskilstuna kommun. Den politiska majoriteten hade då drivit på frågan under en längre tid för att personer i försörjningsstöd som vägrade att delta i kompetenshöjande aktiviteter skulle bli av med delar av, eller hela, sitt ekonomiska stöd.
Förslaget väckte frågor om vilka möjligheter en kommun har att villkora människors rätt till ekonomiskt bistånd. Beslutet föregicks av en stor utredning på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Den slog fast att långt från alla försörjningsstödstagare skulle omfattas av aktivitetsplikt. Av de ungefär 3 000 individer som varje månad uppbär bidrag från kommunen beräknades cirka 1 200 bli aktuella.
Ett år senare – när insatsen sjösatts och en ny större kartläggning genomförts av "kundstocken" på ekonomiskt bistånd – har siffrorna skrivits ner rejält.
– När vi fått full snurr på verksamheten och alla individer kartlagts färdigt tror jag vi kommer landa någonstans på mellan 400 och 700 individer, säger Malin Skoglund.
Diskrepansen mot tidigare siffror beror, enligt Skoglund, delvis på Arbetsförmedlingens insatser som svalt en större andel av målgruppen än vad som tidigare var väntat.
Arbetsmarknadspolitiken är främst ett statligt ansvar. När personer redan befinner sig i insatser från Arbetsförmedlingen får kommunen inte fatta beslut om aktivitetsplikt.
Den vanligaste orsaken till att personer inte omfattas av aktivitetsplikten är just att de redan deltar i insatser från Arbetsförmedlingen.
Sedan finns en stor grupp som har någon form av sociala hinder, vilket stoppar kommunen från att ställa krav, berättar Skoglund.
– Våra möjligheter begränsas av dagens lagstiftning. Finns det till exempel ett missbruk eller en sjukdomsproblematik med i bilden kan vi inte fatta något beslut. Vi har också krav på progression i den personliga utvecklingen och ser vi inte att det sker en stegvis förflyttning kan vi inte heller ha kvar beslutet om aktivitetsplikt, säger hon.
Det gör att en del inte når upp till nivån för att kunna omfattas av insatsen.
– En grupp som är ganska stor här är de som har en resa att göra då det gäller det svenska språket. De behöver något annat före aktivitetsplikten. Det vi gör nu är att utforma ett integrationsspår där vi kan jobba med de förberedande delarna först för att kunna koppla på aktivitetsplikten senare.
En av insatserna som erbjuds inom aktivitetsplikten i Eskilstuna är så kallad språkpraktik, där studier i SFI kombineras med en praktikplats på ett företag eller i kommunen.
Regeringen utreder just nu om dagens lagstiftning ska skrivas om så att krav på heltidsaktiviteter kan ställas på personer i försörjningsstöd, en utredning som väntas bli klar under våren 2024. Skoglund hoppas på förändringar som kan innebära att fler får stödinsatser i framtiden.
– Jag tror på det här med aktivitetsplikt som jag väljer att se på som just ett stöd. Att få komma in i ett sammanhang och aktivera sig gör att det är lättare att hålla motivationen i gång och ta ett eget ansvar.
Men många som skulle må bra av det här stödet kan inte ta del av det idag?
– Det är den frustration jag hör från socialsekreterarna. Vi har en målgrupp som inte uppfyller kriterierna för vår aktivitetsplikt och inte heller är självklara för insatser från exempelvis socialförvaltningen eller vård- och omsorgsförvaltningen. Det är inte en fråga vi har hittat en lösning på ännu men det är en målgrupp som vi identifierat att vi behöver göra mer för i samverkan med andra berörda parter.