"Alla gamla har rätt att få en varm måltid"

Hur fungerar systemet i dag och hur blir det att gå över till kyld mat? Vi hängde på en kommunal matlåda från gryta till köksbord.

Bengt Aguren köper lagad mat av kommunen på vardagarna men funderar på om han inte lika gärna kan äta färdigrätter från Ica hela veckan när kommunen går över till att leverera kalla matlådor.

Bengt Aguren köper lagad mat av kommunen på vardagarna men funderar på om han inte lika gärna kan äta färdigrätter från Ica hela veckan när kommunen går över till att leverera kalla matlådor.

Foto: Anne-Lie Anderson

Eskilstuna kommun2019-12-28 07:13

Redan i entrén till Nålmakaren doftar det underbart och att hitta köket blir en lätt match. Här är kökschef Eva Ljungman med personal i full gång med dagens luncher. Förutom till gästerna i Nålmakarens restaurang lagas här dagligen mat till förskolan intill, två äldreboenden, tre matlag samt till hemmaboende äldre i två hemtjänstdistrikt. Runt 70 matlådor hämtas och levereras dagligen härifrån i fem- eller sjudagarsabonnemang. Många har enbart lunch, vissa även middag/kvällsmat.

För matlådekunderna finns alltid två rätter att välja på, i dag en fänkålssoppa med blåbärspaj och vaniljsås och en kycklinggryta med ris. Valet är gjort ett par veckor i förväg.

– Men det händer ju att människor kommer hem från lasarettet och skulle vilja ha varm mat levererad till dörren dagen därpå, då fixar vi det. Det går alltid att vara lite flexibel, säger Eva Ljungman och förklarar att till de gamla handlar mycket om att följa årstider och traditioner.

– Kunde vi inte erbjuda lutfisk till lucia blev vi lynchade. Och andra återkommande favoriter är paltbröd, korngryn, bruna bönor med fläsk, fläskkorv och rotmos. 

Vi kommer in på  Eskilstunapolitikernas beslut att från i höst gå över till kylda matlådor som serveras en gång i veckan. Eva får ett bekymrat uttryck i ögonen, uttrycker sig diplomatiskt men kan inte dölja oron över hur det ska blir för de gamla.

– Det här har ju varit en lyx Eskilstuna kunnat erbjuda; varm lagad mat till våra hemmaboende seniorer, serverad på tallrik eller lämnad i dörren, beroende på hur de själva vill ha det. 

– Några av våra gäster i matsalen är oroliga nu för att de också ska få kall mat, men så blir det förstås inte.

Kocken Fadi Anton har ägnat tid åt att sätta sig in i det nya matlådesystemet, bland annat genom studiebesök till kommuner som redan jobbar med kylda lådor. Han noterar såväl för- som nackdelar. Bra är att brukaren får en större frihet att själv välja när hen vill äta, och valmöjligheter i veckomatsedeln blir fler. Samt att de som bor längst ut i leveranskedjan inte riskerar att behöva ta emot halvljummen lunchmat.

– Vi har tagit de positiva sakerna med oss hem och lärt oss av andras fallgropar vad kommunen behöver undvika för att det här ska funka. Den stora nackdelen med förändringarna är att de gamla får kall mat som de själva måste värma upp. 

Fadi och Eva är överens om att det momentet tyvärr inte låter som någon förbättring för brukarna. De blir förvånade om det inte blossar upp en debatt kring beslutet, och tycker det är konstigt att det inte redan blivit protester.

–  Men, utvecklingen går ju framåt hela tiden så vi får hoppas att allt blir bra. Hur som helst tas ju det jobbet ifrån oss, när kommunen bygger om ett kök till det nya systemet med vakuumförpackning. I stället får vi kanske lägga mer krut på något annat, det vet vi inte än.

I köket portionerar kockarna Åsa Karlsson och Daniela Butas upp gryta och soppa i matlådor och förser dem med namnetiketter. Åsa skakar lite försiktigt på huvudet när kommunens planer kring kalla matlådor kommer på tal. Hon har känt en stolthet över att kunna servera nylagad mat också till de som bor kvar hemma.

– Alla gamla har rätt att få en varm vällagad måltid, det är vad jag tänker. Att varje dag äta uppvärmd mat är inte så kul, vem vill det? Nu kan vi faktiskt erbjuda den möjligheten redan i dag, för det finns ju de som ibland hellre vill ha kyld lunch att värma och äta när det passar. Att få välja själv är också viktigt. Och det dagliga mötet med en annan människa, även om det bara blir vid dörren, det kan ge lite trygghet åt ensamboende.

Klockan elva kommer hemtjänstpersonalen, packar de varma lådorna och tillbehören; bröd, ost, smör, paj, i sina specialväskor med värmeplattor och går eller åker ut för att leverera luncherna till sina brukare. Tjejerna hakar på ämnet för dagen innan de drar iväg åt olika håll. Och de konstaterar att visst blir det lite stressigt när alla lådor ska ut snabbt medan de är varma. 

– Men de här nya planerna tycker vi inte om, politikerna beter sig respektlöst mot pensionärerna. Alla vill väl ha fräsch mat varje dag, annars kan de ju lika gärna köpa färdigrätter på Willys och värma. Många av de gamla klarar inte heller att sköta en mikrovågsugn, så vi behöver ändå dit och hjälpa dem med maten. Då kunde vi lika gärna ha med oss nylagad, energiberikad mat.

Och vem har plats i kylskåpet för 5, 10, 14 matlådor? undrar de. Har någon det?

Sara Aldrin, enhetschef för Klosterdistriktets hemtjänst, inflikar att förändringarna underlättar för dem att använda såväl personalen som resurserna och tiden med brukarna rätt. Förhoppningsvis ska inte de mänskliga kontakterna bli sämre, tvärtom planeras för fler ensamförebyggande åtgärder i hemtjänsten.

– Den som behöver hjälp med måltiden fortsätter vi stödja.

Maria Hedlund har fem brukare hon dagligen levererar lunch, och i några fall även kvällsmat, till. En av dem är Åke Gustavsson.

– Jag föredrar de dagliga leveranserna. Maten kommer alltid samma tid och då vet jag precis när det är lunchdags. Ska jag värma maten själv är det risk för att jag skjuter på tiden och slarvar med måltiderna. Det är lätt hänt när man lever ensam.

Marias sista lunchlåda går till Bengt Aguren. Han har abonnemang på både lunch och middag fem dagar i veckan. Kvällsmaten värmer han själv och på helgerna köper Bengt frysta färdigrätter som Ica levererar hem åt honom. 

– Om kommunen tar bort de dagliga varma matlådorna kan jag ju lika gärna köpa frysta rätter till hela veckan. Då har jag dessutom ett oändligt utbud att välja på. 

Bengt har läst om kommunens planer, och är tveksam till systemet.

– I mitt fall levereras då tio portioner samtidigt, hur ska jag klara det? Min kyl är full ändå redan, och i frysen har jag helgmaten. Var ska jag göra av alla lådorna? Det blir min första fråga.

Bengts nästa fundering gäller mikron, som i hans fall är liten och omodern. Ska den värma varenda måltid får den jobba hårt.

– Det går åt mer ström och blir mer jobb för mig också. Dessutom fordras redan i dag kraft i nyporna för att få upp förpackningarna. Jag har artros i fingrarna och kan passa på att be flickorna om hjälp innan de går, men det blir knepigt att klara det själv. Och om många behöver assistans med maten så det lär väl bli lika mycket spring för hemtjänstflickorna ändå? För oss ensamma är mänskliga kontakter värdefulla även om de bara varar ett par minuter.

Kommunen byter system

För att frigöra undersköterskekompetens inom hemtjänsten görs under hösten 2020 förändringar i den del av kommunens måltidsservice som rör hemmaboende äldre som abonnerar på matlådor. Efter omvärldsspaning har vård- och omsorgsförvaltningen fastnat för ett system som redan finns i ett antal kommuner och sjukhus i landet: Abonnenten får ta emot hela veckans matportioner vid ett tillfälle istället för varje dag. Maten är då tillagad, snabbt nedkyld och förpackad för lång hållbarhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!