"Att jobba som medicinsk sekreterare på akuten hinner aldrig bli tråkigt, det önskar vi att fler kollegor ville upptäcka, och komma och jobba med oss", säger Helena Vilenius som utbildade sig redan i början av 90-talet. Långt innan medicinsk sekreterare blev ett bristyrke.
Problemet med tusentals läkardiktat på hög på sjukhuset är omskrivet. Men vilka är de drabbade medarbetarna? Tidningen möter ett par av akutens medicinska sekreterare i ett samtalsrum på Mälarsjukhuset.
Helena Vilenius har jobbat i yrket i 25 år och bytt avdelning ett antal gånger, Louise Lindgren i 1,5. Men de trivs båda väldigt bra, och anledningen till att de valt akutmottagningen som arbetsplats är självklar för båda:
– Att jobba på schema är toppen. Vi är ju enda dygnet runt-öppna verksamheten på sjukhuset och vi behöver vara bemannade jourtid och servar under den tiden nästan alla kliniker. Arbetet blir väldigt varierat med dag-, kväll- och helgpass. Det hinner aldrig bli tråkigt, det önskar vi att fler kollegor ville upptäcka. Vi fattar att det inte passar alla, men tekniska förutsättningar finns för att jobba på distans. Även om det inte alltid är möjligt när vi är så här få.
För behovet av medicinska sekreterare på akuten är skriande. Bara åtta av 17 tjänster är tillsatta. Under förra året tappade avdelningen flera medarbetare och tjänsterna blev svåra att återbesätta.
– Plötsligt stod vi där, en tapper liten skara arbetskompisar, och skulle hantera samma arbetsbörda som förut. För bara ett par år sedan var det huggsexa om det som fanns att skriva, vi hade inget liggande på hög. Men säg den klinik i dag som är fullbemannad. Alla har problem.
Att varannan tjänst är vakant har starkt bidragit till att drygt 9 000 diktat just nu ligger på hög för inskrivning bara på akuten. Totalt runt 16 000 oskrivna diktat finns på Mälarsjukhuset, 6 500 på Nyköpings lasarett, cirka 800 på Kullbergska sjukhuset och sammanlagt ligger runt 23 000 på vänt i regionen.
Det är de oprioriterade diktaten som blir liggande. I de allra flesta fallen.
– Det är klart att det händer att läkare på alla kliniker av misstag prioriterar fel, åt båda hållen. Men en dag då en handfull läkare oberoende av varandra råkar fylla i felaktig prioritet, eller glömmer att fylla i uppgiften vilket automatiskt resulterar i att diktatet blir oprioriterat, är det självklart att det skapar stress i vår ände.
Som tidningen berättat har problemet med oinskrivna läkardiktat vuxit sig enormt, inom Region Sörmlands verksamhet i allmänhet och på akutkliniken på Mälarsjukhuset i synnerhet. Även i ett anonymt brev till Inspektionen för vård och omsorg beskrivs en ohållbar situation, med grav underbemanning i kombination med läkare som inte prioriterar diktaten rätt.
– Vi kan få högprioriterade diktat som visar sig inte är akuta på något sätt, och oprioriterade som innehåller remisser, brev och viktiga beslut.
Och högen av arbete tar aldrig slut. Att gå hem och veta att man dumpar en stor arbetsbörda i knät på sin kollega är tärande, konstaterar de.
– Vi har nästan vant oss vid den här extrema situationen på nåt sätt. Och det är inte bra.
Helena hade långt över 100 övertidstimmar förra året och höll på att gå rätt in i väggen av den höga arbetsbelastningen. Även Louise har känt utmattningstendenserna. Och när de är så få blir det extra påtagligt när kollegor blir sjuka eller måste vabba.
– Tyvärr började vår arbetsgivare reagera på hur vi mådde först i december. Då hade vi hunnit tappa många som gett upp och bytt arbetsplats. Men man håller i in i det längsta för vi älskar ju vårt jobb, det är bara situationen som är ansträngande. Cheferna försöker styra bort arbetsuppgifter och underlätta för oss med de medel som finns.
Hälso- och sjukvården i Sörmland använder prioriteringssystemet 2-1-0 när läkarnas dikterade summering av patientbesöket ska skrivas ut av medicinsk sekreterare. Tvåor ska skrivas ut samma dag, ettor inom två dagar och en nolla kan det väntas lite med. "Nu skriver vi tvåor för jämnan, det mest akuta måste gå först. Med risken att det ligger högprioriterade diktat i den hög vi lägger åt sidan", säger medicinska sekreterare på akuten.
Som medicinsk sekreterare ska arbetsdagarna i en normal situation handla om väldigt mycket mer än att skriva ut journaler – även om det är det primära, förklarar Helena och Louise. De beskriver yrket som lite av spindeln i nätet, mitt i händelsernas centrum.
– Vi svarar i telefon, hanterar remisser, post och register, bemannar akutens reception 07–22, it-administrerar, handleder praktikanter och nyanställda och är problemlösare av rang. Vi löser allas problem, känns det som ibland. Innan pandemin gick vi även med på traumalarm och dokumenterade det som sades och gjordes live i journalen.
När Helena gick utbildningen i början av 90-talet var den två terminer lång. Louise gick två år på yrkeshögskola, så yrkets status har höjts. Och med den stora brist som råder i Sverige nu är utsikterna att få jobb mycket goda.
– Nästan alla i min klass hade jobb när vi gick ut. Och vi rekommenderar yrket varmt, det är intressant och roligt. Du får jobba med språket, med datorer och med trevliga kollegor. Ett plus är om du tycker att medicin och kroppen är någorlunda spännande och har en problemlösarpersonlighet. Hjärtligt välkommen att jobba med oss!