"Att döda djur är inte det som lockar fler besökare och ger mer intäkter, så frågan är om det är en strategi djurparken har för att tysta ner negativ publicitet", säger Malin Gustafsson, som är presstalesperson för Djurrättsalliansen
Under 2023 avlivade Parken Zoo 196 djur – enligt en granskning som gjorts av djurrättsorganisationen Djurrättsalliansen. Organisationen granskar återkommande de artinventeringslistor som djurparker årligen överlämnar till Länsstyrelsen.
Precis som 2022 riktar nu Djurrättsalliansen kritik mot Parken Zoo som inte ska ha gett någon vidare förklaring till varför starkt hotade djurarter avlivats på djurparken.
Bland annat rör det sig om tre ringsvanslemurer, tre jätteuttrar, två asiatiska vildhundar, fem visayavårtsvin och en trädleopard. I artinventeringslistan framgår kortfattad information om vad som har hänt med dessa djur – exempelvis att några av dem blivit avlivade av ”välfärds- och hälsoskäl” men inte vilka dessa var.
Organisationen har försökt att ta kontakt med Parken Zoo för att reda ut vilka välfärds- och hälsoskäl som ligger bakom dödsfallen – men svaret från djurparken kommer aldrig.
– I den här granskningen fokuserade vi på djur som avlivats trots att de är starkt utrotningshotade, då parken själva lyfter vikten av att bevara den biologiska mångfalden. Men när vi mejlar för att få mer svar har Parken Zoo valt att inte svara oss, säger Malin Gustafsson, presstalesperson Djurrättsalliansen.
Tidningen har tagit del av Länsstyrelsens listor och några av fallen sticker ut lite mer än de andra. Bland annat en ringsvanslemur som uppges ”hittad död i vattnet” och en jätteutter som uppges död med anledningen ”ej synlig på kameran längre”.
I ett pressmeddelande från Djurrättsalliansen säger Malin Gustafsson följande:
– Parken Zoo borde vara öppna och stå för vad de gör mot djuren, därför är det dåligt att de inte svarar på frågor. Att döda djur är inte det som lockar fler besökare och ger mer intäkter, så frågan är om det är en strategi djurparken har för att tysta ner negativ publicitet.
Organisationen riktar även kritik mot Parken Zoo för att avliva bland annat marsvin som dödas för att bli mat åt andra djur. I djurparkens artinventeringslista för 2023 framgår att 27 dvärggetter, marsvin och gutefår dödades och blev utfodrade till rovdjur.
På Parken Zoos hemsida kan man läsa följande:
"Är det ett tamdjur som avlivats använder vi det som foder till våra rovdjur vilket är ett bra sätt, då tillfälle ges, att ha en gårdsnära slakt och inte använda sig av transporter i onödan. Vi har också en bra kontroll på hur djuret har levt."
Under 2023 ska tre jätteuttrar ha avlivats på Parken Zoo. Varav en anges död med förklaringen: "Ej synlig på kameran längre". Vad som har hänt med den individen vill Parken Zoo inte svara på.
Tidningen når Parken Zoo över mejl som till en början svarar på våra frågor – men vid följdfrågor slutar svaren att komma.
Bland annat frågar tidningen, precis som Djurrättsalliansen, vilka välfärds- och hälsoskäl som ligger bakom dödsfallen. Samt vad som hände med jätteuttern som uppges död med anledningen: "ej synlig på kameran".
Men svaret på följdfrågorna kommer aldrig. Det enda svaret tidningen får är ett svar som vi redan känner igen.
Anita Burkevica är chefsveterinär på Parken Zoo och hon ger exakt samma svar som när tidningen senast ställde liknande frågor 2022. Då meddelande hon att huvudskälen till avlivning i djurparken är sjukdom och populationskontroll. Sedan hänvisade hon även till den Europeiska djurparksföreningens (EAZA) hemsida gällande rekommendationer för populationskontroll.
Precis samma svar ges nu – två år senare.
– Som veterinär hanterar jag dagligen djurfödslar, förebyggande djurhälsovård, sjukdomsfall och dödsfall. Både i det vilda och på en djurpark kan djur dö av olika orsaker. I detta fall när det gäller djurindivider som finns på Parken Zoo, har djuren tillgång till vård, då jag som heltidsveterinär kan snabbt agera när djuren behöver hjälp och ta beslut gällande behandlingar och avlivningar, säger hon och fortsätter:
– Huvudsakligen finns två anledningar till avlivningsbeslut utöver slakt till foder, alla beslut har fokus på djurens långsiktiga välfärd och det är sjukdom eller populationskontroll.
Chefsveterinären Anita Burkevica svarar i ett mejl till tidningen att dödsorsaken alltid fattas utifrån individens långsiktiga välfärdsperpektiv. Hon hänvisar även, som tidigare tillfällen, till Parken Zoos hemsida och Europeiska djurparksföreningens rekommendationer för populationskontroll.
Vidare kommenterar hon även Djurrättsalliansen pressmeddelande:
– Jag anser att alla har rätt till att framföra sina åsikter och jag tycker även att det är viktigt att människor bryr sig om djuren. Att frågor kommer gällande bevarandearbetet är fullt normalt och därav finns det information på vår hemsida.