Eskilstuna kommun har en särskild avdelning som arbetar med att förhindra bidragsfusk.
Eskilstuna kommun har inrättat en särskild grupp – benämnd FUT – för att förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Med andra ord – förhindra bidragsfusk.
Gruppen jobbar främst med att informera och utbilda berörda myndigheter om bidragsbrott, så att rätt biståndsbeslut kan fattas från början. Men gruppen gör också polisanmälningar mot personer som medvetet fuskat.
Hittills i år har de gjort sex anmälningar. Summorna varierar mellan knappt 18 000 och nästan 300 000 kronor.
Det högsta beloppet rör en man född 1983. Mellan april 2021 och februari 2024 ansökte han om ekonomiskt bistånd 34 gånger. Han har hela tiden informerats om vilka villkor som gäller, även på sitt modersmål, och bekräftat att han förstått.
I januari i år fick FUT-gruppen ett anonymt telefonsamtal. Tipsaren i luren uppgav att mannen knappast var i behov av försörjningsstöd – i själva verket drev han ett klädföretag utomlands. Mannen uppgavs ha ett konto i landet där mycket pengar strömmade in.
FUT-gruppen började utreda saken och fick bekräftat från Migrationsverket att mannen rest till det aktuella landet flera gånger.
Det visade sig att mannen också haft utgifter för bland annat bilbesiktning, bensin och parkeringsavgifter – utan att officiellt äga någon bil. "Bilar är realiserbara tillgångar och ska i regel avyttras innan man har rätt till ekonomiskt bistånd. [Mannen] har valt att dölja sitt bilinnehav" står i polisanmälan.
Mannen har också haft två dolda konton i olika banker i Sverige. När kommunen fann och granskade kontona, hittade de insättningar på hundratusentals kronor som mannen inte redovisat.
Kommunen polisanmäler nu mannen för att "med oomtvistligt uppsåt" sett till att få ut bistånd som han inte har rätt till.
Simon Brunner är teamledare på FUT-gruppen. Han är inte förvånad över varken denna eller de andra fem ärendena som anmälts.
– Många har en parallell ekonomi som de inte redovisar. Att utreda ärenden i andra länder är jättesvårt för oss, och det är anledningen till att fusket förekommer.
Simon Brunner är teamledare på FUT-enheten. Enligt honom lockas kriminella att skaffa en sidoinkomst i form av försörjningsstöd, eftersom det är relativt riskfritt.
Ett annat av de polisanmälda ärendena rör ett par som tagit emot ekonomiskt bistånd, samtidigt som deras hemmaboende barn i 20-årsåldern arbetat och tjänat egna pengar.
– Det är jättebra att barn arbetar och de ska aldrig behöva försörja sina föräldrar. Men när barnets inkomster överstiger en viss nivå förväntas de betala för sig själva. Då är det inte rimligt att föräldrarna får bidrag för dem, säger Simon Brunner.
Brunner menar att det länge funnits en naivitet inom myndigheter som hanterar ekonomiskt bistånd.
– Det finns en syn att den som söker hjälp alltid är utsatt. Då ställer man inte krav och ifrågasätter i den utsträckning man borde göra. Vi måste inse att det finns kriminella som vänder sig till socialtjänsten och fabricerar en utsatthet för att få ut pengar. De ser det som en sidoinkomst.
Långt ifrån alla polisanmälda bidragsbrott leder till fällande domar. Och påföljden blir oftast böter, sällan fängelse. Ändå tycker Simon Brunner att arbetet är viktigt.
– Definitivt. Vi måste visa samhället att vi reagerar på dessa brott. Anledningen till att bidragsbrotten vuxit är att de tidigare inte gett några konsekvenser alls. Och polisen i Eskilstuna gör ett bra jobb, i andra kommuner har de inga fällande domar alls.