Tiggeri, eller passiv pengainsamling, kräver tillstånd inom ett tiotal områden, bland annat hela Eskilstuna centrum.
Tillståndskravet för att få tigga pengar i Eskilstuna har gällt i snart två år. Så vitt känt har tre utländska, men ingen svensk medborgare, fram tills nu lagförts för brott mot reglerna.
Första Eskilstunabo att dömas för brott mot ordningslagen, genom att ha brutit mot den lokala föreskriften, är en 63-årig kvinna. Hon har varit bosatt i Sverige i cirka 20 år och i Eskilstuna i minst åtta år.
En förmiddag i maj i fjol befann hon sig i centrum. En fotpatrullerande polis fick syn på henne och skrev senare i en minnesanteckning:
"Hon satt på en parkbänk med en pappersmugg i handen, som om hon tiggde pengar".
Polisen skrev han kände igen kvinnan från en liknande händelse sommaren 2020 och bestämde sig för att göra en id-kontroll.
"Hon blev genast upprörd och försökte gå från platsen flera gånger. Jag tryckte ned henne på bänken igen och förklarade att jag ville se id-kort. Hon började gapa och skrika när jag tryckte ned henne och flera personer vände sig om och tittade mot oss. Jag begärde ytterligare en patrull till platsen då jag var ensam".
Sedan hösten 2019 krävs Polismyndighetens tillstånd för att få idka passiv insamling, i dagligt tal tiggeri, i ett tiotal områden i Eskilstuna kommun.
Tillståndet som kostar drygt 300 kronor per kvartal förutsätter att personen som avser att be om pengar kan identifiera sig, och enbart får verka på en specifik plats.
Det politiska förslaget att ta krafttag mot tiggeriet väckte het debatt i kommunfullmäktige sommaren 2018.
Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade ja. Liberalerna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna röstade nej. Två moderater och tre socialdemokrater avstod från att rösta, bland andra Hans Bergström (S):
"Det är en sorgens dag. Det är 50 år sedan jag blev medlem i det Socialdemokratiska arbetarepartiet, ett parti som alltid värnat om de svaga. Nu ska vi införa ett förbud mot att tigga, ett förbud som vi får hyllningar för av SD. Jag vill inte ha deras björnkram" sa han.
Kvinnan har förnekat brott och gett olika förklaringar, bland annat att hon behövde pengar till mat. Vid huvudförhandlingen hävdade hon att hon bara satt och drack vatten när en kvinna oväntat kom fram och la tre kronor i muggen.
Eskilstuna tingsrätt har i en lagakraftvunnen dom fastslagit att kvinnan ägnade sig åt tiggeri. Då det skedde i Eskilstuna och kvinnan saknade tillstånd gjorde hon sig därmed skyldig till brott mot ordningslagen. Påföljden blev 800 kronor i penningböter.
Det var extra åklagare Nicklas Hjertonsson som lämnade in målet till tingsrätten för prövning.
Var det en självklarhet att gå vidare med det här ärendet?
– Polisen har lett och redovisat en förundersökning för oss. Tror vi att det kan ha begåtts ett brott så har vi en åtalsplikt, det är regeln.
Kan inte åtalsunderlåtelse vara ett alternativ?
– Jo, det kan man absolut tänka sig. Åtalsunderlåtelse, som medför en anteckning i belastningsregistret, förutsätter dock att man erkänt brottet, att ansvarsfråga är utredd och klar.
Hur ser du på ett mänskligt plan att brottet hon begick var att sitta på en bänk, med en mugg och be om pengar?
– Vad jag tycker är inte relevant. Som åklagare tillämpar du de lagar och regler som bestämts av olika demokratiska församlingar. Och det ankommer inte på en åklagare att ha synpunkter på vad som är straffbelagt och inte. Den frågan ska riktas till politikerna.