Man framställer det som att man räddar skolan, men i själva verket är det bara ytterligare ett underskott som de här pengarna täcker och som man inte redovisat tidigare, säger Camilla Cederlöf, gruppledare för Liberalerna i Eskilstuna.
– Jag blir så provocerad. Man framställer det som att man räddar skolan, men i själva verket är det bara ytterligare ett underskott som de här pengarna täcker och som man inte redovisat tidigare, säger Camilla Cederlöf, liberalernas gruppledare i Eskilstuna.
Nyheten om de saknade 56 miljonerna i grundskolans budget för 2024 fick stort genomslag i december. Kommunens oppositionspartier begärde snabbt ett möte med utbildningschefen och kommunens ekonomidirektör för att förhöra sig om lägets allvar.
Snart stod det klart att det prognostiserade underskottet bestod av dels 18 miljoner i osäkra statsbidrag, dels av 38 miljoner som barn- och utbildningsförvaltningen fått i extra ram 2023, då skolan stod inför ett liknande sparkrav, men som nu var borta i budgeten för 2024.
Samma dag som oppositionen kallade till möte garanterade den politiska majoriteten med Socialdemokraterna och Moderaterna att de skulle täcka upp för de pengar skolan eventuellt riskerade att gå miste om i statsbidrag. Som mest skulle kommunen skjuta till 18 miljoner.
Kvar stod grundskolan fortsatt med 38 miljoner kronor i minskad ram.
Så i måndags presenterade den politiska majoriteten plötsligt ett miljontillskott till skolan i Eskilstuna som kommunstyrelsen skulle fatta beslut om dagen efter.
"Totalt tillförs 13 200 000 kronor till grundskolan och 15 400 000 kronor till gymnasiet. Det innebär totalt 36,7 miljoner till grundskolan och gymnasiet, utöver de tidigare 18 miljonerna. Detta för att nollställa det potentiella underskott som annars riskerar att uppstå i den kommunala skolan under 2024 och som till stor del skulle följa med in i 2025", stod det i pressmeddelandet som skickades ut.
– Det här lättar på trycket för verksamheterna enormt och skapar ett lugn framåt, då vi kan säga till barn- och utbildningsförvaltningen att de inte behöver bekymra sig om ett förväntat underskott i år, sade kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) till tidningen.
Det som inte lyftes tydligt i pressmeddelandet var att pengarna som skjutits till var avsedda att nolla ett redan uppstått underskott. En skuld som annars skulle ha tyngt de olika skolnämndernas budgetar ytterligare under 2024, ovanpå det redan tidigare redovisade sparkravet.
– De här 56 miljonerna som sedan blev 38 före jul skulle alltså ha ökats på igen om man inte hade hanterat det här underskottet. Man räddar med andra ord inte skolan utan hindrade bara ytterligare besparingar och det fattas fortfarande 38 miljoner för grundskolan och cirka 90 miljoner för förskolan, grundskolan och gymnasiet tillsammans. Med tanke på hur stor budgeten är för hela kommunen förstår jag inte hur man har kunnat prioritera så fel, säger Camilla Cederlöf.
Hur menar du att man borde ha prioriterat istället?
– Man måste börja med grundfinansieringen. Skolpengen i Eskilstuna ligger bland de lägsta i Sverige. Finns det ingen grundfinansiering så måste man förlita sig alltmer på statsbidrag och lösningar som den här för att släcka bränder.
Även fackförbundet Sveriges lärares ordförande, Cecilia Rahbek Nöhr, reagerade på Jimmy Janssons beskrivning av tillskottet som en satsning på skolan.
"Om kommunen nu ändå har möjligheten att avsätta de här pengarna, varför kan man då inte få dem nu när skolan inte kommer gå runt med det här sparkravet", säger Cecilia Rahbek Nöhr från Sveriges lärare om de 18 miljoner som majoriteten garanterade skolan före jul vid uteblivna statsbidrag. Hon är fortsatt oroad inför 2024.
– Det är klart att pengar som kommer till alltid är bra, men det blandas ihop med situationen för 2024. För de här pengarna ger grundskolan och gymnasiet täckning för underskottet för 2023, men skolan står fortfarande inför ett lika stort sparbeting som före jul, säger hon och fortsätter:
– Jag skulle säga att det är lite förmätet av Jimmy Jansson att gå ut och säga att det här kommer underlätta situationen avsevärt. För han vet att det här inte ändrar läget särskilt för 2024 och vi är oroliga för just hur det ser ut i år.
Rahbek Nöhr reagerar också på Jimmy Janssons uttalande om att de tillförda miljonerna skulle skapa lugn.
– Där tycks vi inte ens vara på samma planet, säger hon.
I veckan blev det klart att grundskolan i Eskilstuna nu ser ut att få full täckning för sina sökta statsbidrag. Totalt tycks kommunen tilldelas 124 miljoner kronor från staten i år.
Därmed behöver majoriteten inte skjuta till något av de 18 miljoner man garanterat före jul. Men med tanke på det ansträngda läget tycker Cecilia Rahbek Nöhr att pengarna borde satsas på skolan ändå.
– Om kommunen nu ändå har möjligheten att avsätta de här pengarna, varför kan man då inte få dem nu när skolan inte kommer gå runt med det här sparkravet? Till svar har vi fått att det här är pengar som kommunen egentligen inte har, utan man i så fall måste kräva från andra förvaltningar eller de kommunala bolagen.
Statsbidragen tycks nu vara säkrade för Eskilstunas del. I år tilldelas kommunen 124 miljoner kronor från staten.
Jimmy Jansson svarar tidningen i ett långt textmeddelande.
Han påtalar att förvaltningen centralt i år kommer flytta ut resurser till skolorna motsvarande 10 miljoner kronor. Ihop med det tidigare löftet om att tillföra 18 miljoner vid uteblivna statsbidrag, samt avskrivningen av underskottet för 2023, har majoritetens politik inneburit klara besked om ett lättat tryck motsvarande 40 miljoner, skriver han.
Med en budget på 1,7 miljarder och fördelat på "en oerhört stor verksamhet" ifrågasätter Jimmy Jansson vidare att grundskolan inte skulle klara av obalanser motsvarande de uppstådda beloppen under ett enskilt år.
"Det finns ju inte ett företag, familj eller organisation som detta år inte märker av omvärlden. Hur ska man kunna undanta kommunens i särklass största verksamhet från att inte göra ett jobb med att se till att resurserna används så smart som det bara går ett sådant år?", skriver han.
Jimmy Jansson (S), menar att även skolan måste vara beredd att se över sina kostnader 2024.
Jimmy Jansson ifrågasätter också varför oppositionen inte inkommit med fler frågor eller avvikande förslag när beslutet om de tillförda miljonerna fattades på veckans kommunstyrelse.
Camilla Cederlöf menar å sin tur att oppositionen aldrig fick chansen att sätta sig in i frågan ordentligt före beslut.
– Man har fått det att framstå som att de tidigare besparingskraven skulle ha minskat, men det har de inte. Förstå mig rätt, det är jättebra att det tillskjuts pengar för att nolla underskottet, men fortfarande ligger de här närmare 90 miljonerna kvar att spara in, säger hon.