– Det här lättar på trycket för verksamheterna enormt och skapar ett lugn framåt, då vi kan säga till barn- och utbildningsförvaltningen att de inte behöver bekymra sig om ett förväntat underskott i år, säger kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S).
Beslut om de extra miljonerna till kommunens krisande grundskola och gymnasieskola ska fattas under ett extrainsatt ärende på tisdagens kommunstyrelsemöte.
Redan i höstas meddelade gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M), att den kommunala gymnasieskolan stod inför ett tufft år med besparingar. Och i december rapporterade tidningen om att grundskolan saknade över 50 miljoner för att nå budget i balans 2024.
Före jul lovade den politiska majoriteten 18 miljoner mer till grundskolan ifall väntade statsbidrag skulle brinna inne. Och nu tillförs alltså ytterligare totalt 36, 7 miljoner kronor, varav cirka 30 miljoner går till den kommunala verksamheten, och resten till fristående verksamheter. För grundskolans del handlar det om 12,3 miljoner mer, samt 900 000 kronor mer till den anpassade skolan.
Gymnasieskolan får totalt ett ytterligare bidrag på 15,4 miljoner kronor.
Tillskottet beror på ett något starkare ekonomiskt resultat än väntat för kommunen 2023, då det gäller exploateringsintäkter för exempelvis såld mark, samt högre skatteintäkter.
– Vi har väntat på den här skatteprognosen och hoppats. Nu är inte bokslutet helt klart, men vi har tillräckligt på fötterna för att veta att det är en förbättring. Då använder vi den förbättringen till att köpa oss tid och lätta på trycket för skolan där vi vet att 2024 är ett tufft år med kostnadsökningar till följd av inflationen, säger Jimmy Jansson.
Räcker de här pengarna för att säkra så att skolan till exempel inte behöver göra neddragningar på personal i år?
– Bara de 18 miljonerna vi gav besked om före jul var viktiga och jag har svårt att se att de här pengarna inte skulle innebära ytterligare en otrolig lättnad för organisationen. Samtidigt står skolan fortsatt inför ett omställningsarbete, med att se över hur man är strukturerad och hur man använder sina pengar. Nu får man tid att ställa om, med de strukturella förändringar som måste göras för att säkra att skattepengarna används på rätt sätt. Sedan ändrar det inte på situationen om en skola till exempel skulle tappa jättemycket elever.
Den politiska majoriteten hoppas nu ha undanröjt riskerna för underskott i år och på så vis även problem på längre sikt med minusresultat som skulle kunna hänga kvar även 2025. Jimmy Jansson trycker på behovet av att skapa lugn åt skolverksamheterna. Förutom ovisshet kring de statliga bidragen finns en osäkerhet om hur kommunens nya resursfördelningsmodell ska slå mot enskilda skolor under året.
Samtidigt önskar Jimmy Jansson att kommunen ska få loss mer pengar till skolan i framtiden genom att fler Eskilstunabor kommer i jobb och färre unga hamnar i kriminalitet.
– Givet att inflationen planar ut och att staten satsar på kommunerna kan vi få en bättre bild av vad skolan behöver för att klara sitt åtagande på sikt. Men vi ska försöka värna skolan när vi som nu har en positiv utveckling då det gäller elevernas resultat och vi får inte tappa den utvecklingen.