"Det här är helt orimligt", säger Åsa Ekdahl.
Boende i området Sandhem i östra Borsökna, som omfattar 60 fastigheter varav 43 är medlemmar i tomtägarföreningen, har länge varit positivt inställda till att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. 2019 inleddes arbetet då Eskilstuna kommun antog detaljplanen för området – och Lantmäteriet kopplades in.
Området styckades av med hjälp av Lantmäteriet. Samtidigt köpte kommunen loss en del mark av de boende i Sandhem.
– Vi ville egentligen sälja av mer mark. Vi hade planerat för att vi hade ett 30-tal tomter som vi skulle kunna sälja av för att bekosta VA-arbetet för medlemmarna. Men det fick vi inte, säger Åsa Ekdahl från tomtägarföreningen – och boende på Närsjövägen.
Anledningen till det är att området Sandhem ligger i nära anslutning till grundvattentäkten i Hyndevad. Därför fick det inte upprättas några fler fastigheter eftersom det skulle bli en belastning på det nya VA-nätet, berättar Åsa Ekdahl.
– Nu vet vi att man kommer att bygga mer runt omkring här. Men då sa de att man inte fick det.
I samband med att fastigheterna skulle anslutas till det kommunala VA-nätet genomförde även kommunen förbättringar av vägarna i området.
Grusvägen, Sandhemsvägen och Ytterells väg var alla grusvägar tidigare. Samtidigt driftades de av föreningen själva. Men när arbetet inleddes och detaljplanen antogs köpte kommunen loss en del av vägarna från föreningen.
Nu är de asfalterade. Kommunen har även anordnat med belysning längs vägarna.
Närsjövägen och Bukettvägen var asfalterade sedan innan – men har även de fått belysning nu. Dessutom har gång- och cykelbanor anlagts i området.
På det första mötet mellan föreningen och Eskilstuna energi och miljö skulle alla medlemmar kryssa i VA och spillvatten för att se vad kostnaden skulle landa på för att ansluta sig till det kommunala VA-nätet.
Sen kom gatukostnadsutredningen på tal.
– Det var någonting som kom helt från det blå. Vadå gatukostnadsutredning, vad är det? Då skulle vi betala för att det skulle bli bättre standard på vägarna i området. Då började jag undersöka närliggande kommuner, vad som är brukligt i det här, säger Åsa Ekdahl.
De boende fick då information att det skulle tillkomma "en mindre vägavgift" för det.
Information från början var att det skulle tillkomma "en mindre vägavgift". Den ligger nu på 181 000 kronor.
Bekymret ligger i att det inte längre handlar om någon "mindre avgift". Boende har informerats om att gatukostnaden kommer att landa på 181 000 kronor – per fastighet.
Där tar kommunen hälften av den totala kostnaden på 22 450 000 kronor.
– Vi har heller inte fått någon specifikation för den här gatukostnaden som visar vad vi faktiskt betalar för, säger Åsa Ekdahl.
Marcus Wahlström, exploateringsingenjör på Eskilstuna kommun, förklarar att berörda fastighetsägare informerades om arbetet med gatukostnadsutredningen vid ett första möte den 20 maj 2019.
– I detta tidiga skede kalkylerades kostnaden till omkring 180 000 kronor per fastighet. Vi berättade också om själva arbetet, processen och vad kostnaden bestod av, säger han.
Enligt gatukostnadsutredningen kommer avgiften att ligga på 181 048 kronor per fastighet. Hur kan det vara så dyrt?
– Gatukostnaden är hälften av den faktiska kostnaden för iordningställandet av de gator som innefattas av, den av Kommunfullmäktige beslutade, gatukostnadsutredningen. Entreprenaden för detta har upphandlats som en del av Eskilstuna Energi och Miljös VA-entreprenad i samarbete med kommunens projektenhet. Entreprenadens kostnad för gata skiljer sig inte från andra vägentreprenader som upphandlats. Enligt utredningen blir kostnaden som mest 181 048 kronor, men den kan också bli lägre än så.
De som har hus i området ställer sig i efterhand frågande till varför kommunen asfalterade vägarna – och inte lät de fortsatt vara grusvägar.
– I och med kommunens övertagande av de enskilda vägarna iordningställs vägarna till en kommunal standard för att garantera framkomligheten, driften och underhållet av vägarna. För att kunna säkra allt detta behöver vägarna i fråga asfalteras, säger Marcus Wahlström.
Ytterells väg tillsammans med Sandhemsvägen och Grusvägen har asfalterats.
Gång- och cykelbanor är anlagda i området.
Att de som bor i området dessutom anser att arbetet med att asfaltera vägarna, anlägga gång- och cykelbanor, sätta upp räcken samt anlägga dagvattenbrunnar för hantering av regn- och smältvatten – är genomfört för att skydda vattentäkten har gjort de än mer frågande kring vad de faktiskt betalar för.
– De som har byggt det här har förklarat att, om någon bil eller lastbil skulle köra i diket så ska inte någon olja läcka ut. Man ska inte komma ner i diket och släppa ut olja här. Och jag tänker då att det är åtgärder för att skydda vattentäkten, det är ju inte vanlig villavägsstandard. Och så ser det inte ut i andra områden i Eskilstuna. Då anser vi att det är en angelägenhet för kommunen att skydda vattentäkten. Det är ett principbeslut som är taget 2014 när man antog den nya VA-planen. Någonstans måste det finnas tydligare incitament skrivna efter det här, hur det ska gå till, som vi inte fått se, säger Åsa Ekdahl.
Att grundvattentäkten i Hyndevad ska skyddas har varit en prioriterad fråga för kommunen och Eskilstuna energi och miljö en längre tid. Men att halva kostnaden för det arbetet ska landa på 60 boende i området Sandhem förstår de inte.
– Att skydda vattentäkten borde falla på skattekollektivet, säger Åsa Ekdahl.
Många boende i området Sandhem i östra Borsökna är upprörda och starkt kritiska till de skyhöga avgifterna – och till hur arbetet gått till.
Boende i området anser att asfalteringen av vägarna, installationen av dagvattenbrunnar och vägräcken samt anläggning av gång- och cykelbanor alla är delar i att skydda dricksvattentäkten vid Hyndevad. Stämmer det?
– Som tidigare nämnts behöver vägarna hålla kommunal standard när kommunen är väghållare, de tidigare vägarna gjorde inte det. Det är en delad nytta med detaljplan och kommunalt huvudmannaskap. Kommunen tar hälften av kostnaden för att iordningställa gatorna. När det gäller vägräcken är det installerat på Borsöknavägen och Hattranvägen, vägar som inte ingår i gatukostnadsutredningen, säger Marcus Wahlström.
Varför ska 60 fastigheter i ett område i Eskilstuna bekosta hälften av den totala summan på 22 450– 000 kronor när dricksvattentäkten är något som alla i Eskilstuna kommun har nytta av. Borde inte kommunen ta hela den kostnaden, så att den faller på kommunens samlade skattekollektiv?
– Att kommunen har huvudmannaskapet för gata kommer från områdets detaljplan. Det är till nytta för fastighetsägarna i området som får en bättre vägstandard. Kommunfullmäktige har beslutat om uttag av gatukostnad i enlighet med utredningen. Vi följer Plan- och bygglagen, säger han och hänvisar till ett stycke i den.
– Gatorna har ingen höjd standard med anledning av dricksvattentäkten jämfört med andra kommunala gator som har iordningställs, fortsätter han.
Åsa Ekdahl är tydlig med att de absolut kan betala en avgift eftersom vägarbetet nu är genomfört. Men en mindre sådan.
– Vi betalar gärna för drift och underhåll av normal villavägsstandard i form av en mindre summa eller ett årligt abonnemang som man också har i flera kommuner. Det skulle vara fullt rimligt.
Fakturan från kommunen för gatukostnaden kommer att skickas ut i början av nästa år. Redan nu har däremot fakturan för anslutning till det kommunala VA-nätet landat i brevlådorna.
13 medlemmar har tvingats sälja sina fastigheter sedan avgiften stuckit iväg. "De har inte råd", säger Åsa Ekdahl.
Den summan ligger på mellan 250 000 och 350 000 kronor beroende på tomtstorlek. Tillsammans med gatukostnaden på 181 000 kronor kan totalsumman landa på runt en halv miljon kronor för många som bor där.
– Det här är helt orimligt, säger Åsa Ekdahl.
På grund av den skyhöga totalkostnaden har många i området valt att sälja sina bostäder.
Fastighetsägarna kan ansöka om anstånd eller avbetalning hos kommunen om beloppet är särskilt betungande. Då görs en särskild prövning. I första hand ska fastighetsägaren dock söka andra finansieringssätt.
– Vi har 13 medlemmar som har tvingats sälja, de har inte råd. Nu när man sätter den här standarden finns det ingen sommarstugeägare som har möjligheten att betala det här och samtidigt ha sin sommarstuga kvar. Jag tycker det är fruktansvärt, säger Åsa Ekdahl.