"Det här har räddat mitt liv – jag hade varit död annars" säger Thomas, 44, om de boenden för missbrukare som nu försvinner.
– I slutet på den här månaden har jag varit ren i nio månader, och jag vaknar med en beslutsamhet varje dag. Vi har varsin lägenhet, en tvåa med eget kök – möblerad om man inte har några möbler. Man sköter sig själv, och på måndag ska jag börja jobba, säger Thomas, 44, när han bjuder in till Tegnérgatans allrum.
Boendet är ett av tre boenden för vuxna missbrukare som nu ska läggas ner – Thomas har bott på samtliga, eftersom de varit utformade efter en trappstegsmodell.
– Jag var inte hemlös så länge, men tillräckligt länge för att jag skulle hamna på psyket. Sedan kom jag till Motivet, sedan Slussen och så nu hit till Tegnér. Självhjälpsgrupperna har hjälpt mig massor; det ger mycket att prata om varför man hamnat i de här situationerna.
Thomas har för det mesta klarat av att sköta både jobb och boende trots en livslång dragning till drogerna.
– Jag är nog född missbrukare, tyvärr. Jag har tagit vad jag kommit över, och hållit på sedan jag var 13 med längre drogfria perioder. Men det här var första gången jag förlorade jobbet och blev hemlös. Det är det vidrigaste jag varit med om, även om jag har mig själv att skylla.
De mobila insatser med boendestöd som kommunen planerar att ersätta boendena med är otillräckliga enligt Thomas, som menar att inte alla som kommer från ett missbruk är redo för ansvaret.
– Du håller ju precis på att lära dig att ta hand om dig själv – sedan ska du direkt ta hand om en lägenhet. Det är ganska svårt. Det är ett fint nätverk som försvinner. Det har räddat mitt liv – jag hade varit död annars.
För Thomas väntar ett så kallat kommunkontrakt. Innan Tegnérgatan hinner avvecklas kommer han att ha en egen lägenhet. Men han är orolig för de som är i samma situation som han själv var i förra hösten.
– Härberget lär bli fullt snabbt och de som kommer från gatan har ju ingenstans att ta vägen. Hade jag inte fått den hjälp jag fått hade jag kanske dött, det är som är det läskigaste. Jag vet inte var andra ska vända sig nu, eller var jag själv skulle vända mig om jag skulle falla tillbaka. Nykterhet och drogfrihet är ändå en färskvara och saker kan ju hända.
Thomas är vidare kritisk till att pengar tillåts styra hur missbruksvården i kommunen ser ut.
– Det känns som att man glömmer bort människan och bara tänker på pengar. Människorna verkar ha stått utanför hela processen.
Thomas tycker om att tända ljus i lägenheten på Tegnérsgatan.
Även Kjelle bor på Tegnérgatan. Han har, förutom en tid på Slussen och Motivet, också varit fyra vändor på Vårnäs behandlingshem i Vingåker. Snart väntas kommunfullmäktige klubba igenom en uppsägning av det avtal möjliggjort vistelserna där.
– Det öppna intaget på Vårnäs är livsviktigt – åtminstone en av gångerna var det livsavgörande för mig. Det kommer att bli misär utan Motivet och Vårnäs.
Kjelles missbruk har bestått i "lite av varje" – först i tonåren, och sedan senare i livet efter en lång period som drogfri.
– Jag har varit värdelös på sorg – det var så det började. Min far gick bort, och innan det gick mitt barns mamma bort. Jag klarade inte det utan började självmedicinera.
Att boendena i Eskilstuna nu försvinner drabbar inte Kjelle personligen – men att beslutet fattats på ekonomiska grunder upprör honom.
– Det finns två sätt att se på människovärde: antingen så är det lika för alla, eller så bedöms man efter marknadsvärde – vi bedöms efter det senare.
"Det finns två sätt att se på människovärde: antingen så är det lika för alla, eller så bedöms man efter marknadsvärde – vi bedöms efter det senare" säger Kjelle, 50.