Samhällsbyggnadsnämndens förste vice ordförande Ulf Westerberg, här med moderata partikollegan Jari Puustinen till höger, förklarar att politikerna enbart tagit ställning till om den utarrenderade marken i Hällbybrunn är lämpad att ställa en mobilmast på eller inte. "Ur ett rent byggnadstekniskt perpektiv."
"Tornet bedöms passa in i området och inte medföra någon betydande olägenhet", står det i handlingarna till stadsbyggnadsnämndens beslut att säga ja till ett mobiltorn, en teknikbod och en nyanlagd väg på mark i Hällbybrunn.
– Vet de vad de pratar om? undrar arrendatorn av marken sedan 1996, Torbjörn "Tobbe" Dahl, som om byggplanerna blir verklighet får en 48 meter hög mobilmast i sin fårhage och en ny väg rätt över sina ekologiska odlingar.
Samhällsbyggnadsnämnden sa ja till företaget Cellnex begäran om bygglov på Tobbe Dahls arrende den 25 mars. Nämndens vice ordförande Ulf Westerberg var för dagen ordförande och förklarar:
– När en ansökan om bygglov kommer in till oss bedömer vi bara om platsen är lämplig eller inte. Vi tar inte hänsyn till arrendeförhållanden med kommunen eller något annat, bara lämpligheten ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Det låter konstigt kanske, speciellt i en sån här situation, men vi vet inte vilka de eventuella arrendatorerna är eller vilka avtal de har. Vi politiker har ingen sån sakkunskap.
– Och kanske ingår i arrendeavtalet att kommunen har rätt att exploatera just den här marken, det vet jag inte.
Enligt plan- och bygglagen har alla människor rätt att söka bygglov – överallt, förklarar Ulf Westerberg. Därefter får markägaren sakförfrågan. Och aktuella sakförhållanden är det kommunledningskontorets tjänstemän som bedömer.
– Vi politiker har bara tagit ställning till rent tekniska frågor; markens lämplighet, tillgång till väg, om det planerade tornet skulle störa luftfart och så vidare. Vi vet inte om det växer vitsippor i den aktuella backen. Men det är klart, hade vi fått vetskap att området var fullt av salamandrar eller andra rödlistade arter hade vi inte tillåtit något bygglov. Men den uppgiften fanns inte med i underlaget till beslut.
Samma sak säger bygglovshandläggare Eric Wahlström.
– Jag måste ha den tråkiga myndighetshatten på mig, och tar som tjänsteman inte ställning. Vi får inte komma med förslag och vara konsulter åt politikerna. Vi ser på detaljplanen enbart utifrån plan- och bygglagen när vi bedömer om marken är lämplig eller inte. Men jag förstår att närboende reagerar. Och när kommunala beslut drabbar människor är det förstås jättetråkigt. Hade den aktuella utarrenderade marken klassats som jordbruksmark, då hade länsstyrelsen kunnat säga ifrån.
"Den nu aktuella platsen, som inte omfattas av någon gällande detaljplan, har undersökts och pekats ut som lämplig av operatören utifrån teknik- och täckningshänsyn.Vi har bedömt att marken kan rymma både den samhällsviktiga funktion som tornet med teknikbod erbjuder samt ett betesarrende" skriver kommunen i ett mejl till tidningen.
Det är mark- och exploateringsenheten på kommunen som tagit det formella beslutet att säga ja till företaget Cellnex fråga att få bygga mobiltornet på den aktuella marken. Där tackar personalen nej till en intervju utan väljer att kommentera ärendet och svara på tidningens frågor via ett kollektivt mejl.
De förklarar att den mobil- och telekommunikationsteknik som i dag finns på vattentornet i Hällby försvinner när tornet klassas som skyddsobjekt.
– Operatören har under en tid sökt och prövat flera nya platser i och i närheten av Hällbybrunn. Vi har haft dialog om flera olika platser. Den nu aktuella platsen, som inte omfattas av någon gällande detaljplan, har undersökts och pekats ut som lämplig av operatören utifrån teknik- och täckningshänsyn.
– Och vi har bedömt att marken kan rymma både en samhällsviktig funktion och ett betesarrende. Vi ser inget hinder att upplåta marken både för bete och för torn med teknikbod. Ytan är tillräckligt stor för att rymma bägge ändamålen.
Under processen säger sig mark- och exploatering ha haft kontakt med arrendatorn och meddelat att kommunen, om bygglov beviljas, avser att förändra betesarrendet.
Har marken som Tobbe Dahl själv föreslår som mer lämpad för ändamålet varit med som ett alternativ?
– Den platsen har inte varit aktuell att utreda.
"En 48 meter hög mast kräver ett rejält betongfundament och mycket grus. Det är inte mycket för mina får att beta på", säger Torbjörn Dahl och välkomnar kommunens ansvariga att komma ut och se vad det är de beslutat om.
Tobbe Dahl har inte uppfattat det som att kommunen meddelat att de tänker förändra hans arrendeavtal.
– I stället har de pratat om att göra justeringar i förslaget till förmån för mitt arrende.
Han undrar också om kommunen insett vilka enorma mängder betong och grus som kommer att krävas för att få en 48 meter hög mast att stå stadigt.
– Det blir inte många grästuvor kvar för fåren att beta. Men jag ska ta hjälp och överklaga det här. Och nu vet jag att den rödlistade hasselsnoken verkligen finns på min mark så jag har anmält det till Artportalen. Under tiden vore det bra om kommunen kom hit och verkligen såg vad det är de tagit beslut om.