Staffan Leijon har ett långt förflutet som bankjurist och har bland annat verkat som en av sex chefsjurister på Handelsbanken. Som sådan har han också sett många företagsrekonstruktioner påbörjas – och misslyckas.
– Min erfarenhet är att det är sällan som en rekonstruktion lyckas. Det här är ofta ett sätt att rädda någonting som redan är på fallrepet, säger han, och tillägger att kanske två, tre stycken av det hundratal rekonstruktioner han varit med på nått avsett resultat.
Nu är Staffan Leijon pensionerad, men han har trots det tagit ett uppdrag som ombud för en av Frense livings motparter i rekonstruktionsmålet i Eskilstuna tingsrätt. När han läste ansökan om att förlänga rekonstruktionen var det framförallt frånvaron av fakta han reagerade på. Det framgick att antalet borgenärer ökat markant, men inte hur stora deras krav var. Inte heller redovisades det om det tillkommit några nya intäkter.
– Jag är väldigt förvånad över att man inte tar upp siffror och redovisar hur det ser ut. För det går inte att bedöma någonting av den här rekonstruktionen. Jag har aldrig upplevt att det varit så lite siffror, säger Staffan Leijon.
Han säger att han skrivit till rekonstruktören Niklas Alvestrand Körling med sina frågor, men att han inte fått något svar.
Tror du att FL gör så här medvetet?
– Det tror jag. För det kan inte bli någonting av den här rekonstruktionen. Jag tror att det här handlar om att försöka dra ut på tiden.
Eskilstuna-Kuriren kunde tidigare i veckan berätta att det finns flera frågetecken kring de uppgifter som förs fram i FL-byggs ansökan om att förlänga rekonstruktionen. Bland annat påstås felaktigt att betalningarna under rekonstruktionen skett löpande och i tid. Det är något som också Staffan Leijon reagerar på.
– När man läser det här är det mycket som talar för att det inte verkar stämma.
Vad säger du om en tänkt skulduppgörelse?
– Oftast får de oprioriterade borgenärerna inte en endaste krona. I det här fallet är det banken SEB som har en företagsinteckning och som är prioriterat. Det brukar bli så att de som har prioritet får betalt. 25 procent är tanken för lagstiftaren att det ska bli vid en uppgörelse. Men ofta blir det inte mer än 10 procent, i bästa fall.
Så borgenärerna ska vara glada om de får 25 procent?
– Ja, säger Staffan Leijon.