Kritik mot beslutet att dra in Uffes lönebidrag

Arbetsförmedlingens beslut att dra ner lönebidraget för cp-skadade Ulf Karlsson har väckt många och starka reaktioner. "Jag blev mycket förvånad – och förbannad", säger Lennart Juvel med 40 års erfarenhet som handläggare av arbetssökande med funktionshinder.

Lennart Juvel, tidigare handläggare av arbetssökande med funktionshinder vid Länsarbetsnämnden, är förvånad över Arbetsförmedlingens beslut att dra ner lönebidraget för Ulf Karlsson.

Lennart Juvel, tidigare handläggare av arbetssökande med funktionshinder vid Länsarbetsnämnden, är förvånad över Arbetsförmedlingens beslut att dra ner lönebidraget för Ulf Karlsson.

Foto: Joakim Serrander

Eskilstuna2022-09-27 17:02

Lönebidrag, som det handlar om, är en form av stöd till en arbetsgivare som anställer en person med funktionshinder om arbetsförmågan är nedsatt. Det har Eskilstuna bandysällskap fått sedan 1985 då de anställde Ulf Karlsson, 59, som kanslist.

Tidningen har tidigare berättat om hur föreningen – och Ulf Karlsson påverkats när Arbetsförmedlingen gjorde en ny bedömning av hans lönebidrag.

– Uffe har en cp-skada sedan födseln och är rörelsehindrad och har inte talet. Den biten har inte blivit bättre med åren – även om han är klar i knoppen, säger pappa Jörgen Karlsson, som är kritisk till myndighetens beslut och hantering av ärendet.

Det är även Lennart Juvel, tidigare medarbetare på Länsarbetsnämnden och som själv var med när Ulf Karlsson påbörjade sin tjänst på EBS kansli för 37 år sedan.

– Det är uppenbart att Arbetsförmedlingen gjort bedömningen att Ulfs arbetsförmåga har förbättrats sedan de senast beslutade om lönebidrag. Hur de kommit fram till detta känner jag inte till och de verkar inte som de har kommunicerat motiveringen med arbetsgivaren, något de har skyldighet att göra.

Att klargöra arbetsförmågan för beslut om lönebidrag kräver, enlig Lennart Juvel, ofta noggrann förberedelse. Att som i det här fallet skicka ut ett formulär till föreningen, där de ska uttala sig om Ulf Karlsson förmåga räcker inte.

– EBS utlåtande kan fungera som ett underlag men för att kunna fatta ett korrekt beslut behövs ofta utlåtande från läkare, arbetsterapeut och psykolog. Det här är inget man hastar igenom.

– Ulf Karlsson gör enligt mig en beundransvärd insats och han är en kämpe, men när det kommer till att besluta om lönebidrag måste nedsatt arbetsförmåga relateras till något. I detta fall den funktionshindrades arbetsförmåga i förhållande med en inte funktionshindrads arbetsförmåga.

Ulf Karlsson har sedan han började arbeta som kanslist använt en hjälm med en pinne på och med hjälp av den skrivit på datorn. Det fungerar bra men tar, som de flesta anar, lite längre tid.

Under alla år hos EBS har Ulf Karlsson bedömts ha en låg arbetsförmåga och därför har föreningen också fått ett högt lönebidrag.

– Det är naturligtvis mycket imponerande av Ulf att han överhuvudtaget klarar uppgiften och det tycker så klart även hans arbetsgivare, säger Lennart Juvel som tror att det kan ha spelat in när de fyllt i frågeformuläret från Arbetsförmedlingen.

EBS lönebidrag för Ulf Karlsson har omprövats var tredje år. Kan hans arbetsförmåga förbättrats de senaste åren?

– Nej, det har den inte. Ulf har en cp-skada och en medfödd funktionsnedsättning. Det är kroniskt och inget som blir bättre bara så där. Jag hade gärna sett att Arbetsförmedlingen gjort en korrekt bedömning av Ulfs arbetsförmåga innan de lämnat förslag på beslut.

Lennart Juvel tycker inte att den senaste bedömningen av Ulf Karlsson lönebidrag har gått till på ett acceptabelt sätt.

– Arbetsförmedlingen ska styra och ta hjälp av annan kompetens för att göra bedömning av arbetsförmågan – inte besluta efter ett formulär som arbetsgivaren fyllt i.

– Åk ut till Ulf och hans arbetsgivare och var på plats under ett arbetspass. Räcker inte det, ta in expertis i form av läkare och arbetsterapeut. Det krävs inte jättemycket för att behandla människor med respekt.

23 § Förvaltningslagen

Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.

Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet.
Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!