Sarita Hotti (S) är ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Att stadsbyggnadsnämnden överklagade länsstyrelsens beslut vad gäller Bertil Nygrens jättebygge vid Hjälmaren, trots att nämnden saknade rätt att göra det, förklarar stadsbyggnadsnämndens ordförande Sarita Hotti så här:
– Vi hade inte rätt att överklaga men valde att ändå försöka. Nämnden tyckte att området redan var ianspråktaget. Tittar man på gamla bilder så ser man att det bland annat funnits staket och båthus och att allmänheten inte hade tillträde till området.
Att stadsbyggnadsnämnden agerar aktivt för Bertil Nygrens bästa, beror det på det felaktigt beviljade bygglovet?
– Han är klämd mellan två förvaltningar, två nämnder. Han kan ju välja att överklaga till överdomstolen, annars blir den process mellan kommunen och honom, om ett skadestånd. Den processen får vi ta när den dagen kommer.
Kan kommunen komma att ersätta Bertil Nygren frivilligt, utan stämning?
– Nej, vi måste självklart ha en dialog med honom. Även om bygglovet inte var uppe på nämnden, utan lämnades genom delegationsbeslut, så måste vi självklart hantera det korrekt från kommunens sida.
Hur mycket kan det vara värt att betala?
– Det vill jag inte spekulera om, det är inte min uppgift.
Nygren nämner en summa om 140 miljoner kronor.
– Den får stå för honom. Han får komma med ett skadeståndsanspråk som våra jurister får titta på.
Tycker du personligen att huset ska få stå kvar?
– Det har jag ingen åsikt om. En möjlighet som eventuellt finns kvar är att göra en detaljplaneändring, och upphäva strandskyddet på det sättet. Men jag vet inte om det är en möjlig väg för att slippa riva.
Enligt Bengt Nygren hade han satsat 30 miljoner kronor när bygget kommit så här långt, våren 2021. Nu är summan uppe i 70 miljoner.
Anser nämnden fortfarande att det var rätt att bevilja bygglov?
– Nämnden har ju inte fått tycka till på det sättet. Vi har blivit informerade, och det som har hänt har hänt. Vår uppgift blir att reda i det och försöka hitta en bra lösning för alla parter. Vi har ”potatisdomen” som var en liknande händelse.
Att betala skadestånd brukar inte imponera på skattebetarna.
– Nej, och inte på mig som privatperson och skattebetalare heller. Man vill att det ska bli rätt från början. Sen finns det omständigheter som gör att det kan bli så här galet.
Har nämnden ändrat i delegationsordningen för att något liknande inte ska behöva hända igen?
– Nej, men tjänstemännen kanske har blivit lite försiktigare och lyfter upp fler ärenden till nämnden i dag. Tjänstepersoner kan fortfarande bevilja bygglov på delegation. Men avslag på bygglov tas alltid i nämnden, i likhet med alla ärenden som rör strandskydd. I det aktuella fallet var bedömningen att det inte krävdes dispens från strandskyddet.
Hur ser du på det faktum att två politiska nämnder och förvaltningar (miljö och stadsbyggnad) kommer till olika slutsatser?
– Det blir besvärligt ur kommuninvånarnas synpunkt. För dem är kommunen en enhet. Det blir konstigt, men det är två olika myndighetsutövningar och olika lagstiftningar. Det skulle kanske vara lättare om man var sam-pratade hela tiden.