Här är kvinnorna som gett namn åt Eskilstunas gator

Nu ska det bli slut på gubbväldet på Eskilstunas gator. Ett aktivt arbete pågår för att få in fler kvinnor bland gatunamnen. Tidningen kan nu berätta vilka som redan fått en gata uppkallad efter sig – och vilka som står näst på tur.

Här är några av kvinnorna som gett namn åt gator i Eskilstuna. Från vänster: politikern Alva Myrdal, författaren Moa Martinsson, bibliotekarien Gunborg Nyman och fotografen Ester Kvarnström.

Här är några av kvinnorna som gett namn åt gator i Eskilstuna. Från vänster: politikern Alva Myrdal, författaren Moa Martinsson, bibliotekarien Gunborg Nyman och fotografen Ester Kvarnström.

Foto: Rebecka Jonsson, Arkiv, TT

Eskilstuna2024-03-08 05:00

Genom århundradena har mängder av framstående industrimän, brukspatroner, smeder och till och med helgon fått gator uppkallade efter sig i arbetarstaden Eskilstuna.

I princip alla är män.

Men några undantag finns. Som Alva Myrdals gata i centrum, uppkallad efter bonddottern från Slagsta som blev socialdemokratisk politiker, diplomat och fredspristagare. 

undefined
Politikern Alva Myrdal har gett namn åt en gata i centrum.

Moa Martinsson – en av våra mest berömda proletärförfattare under 1920- och 1930-talet – har också fått en gata, på Västermalm. I Nyfors har Jeanette Zetterberg en gata. På 1800-talet donerade hon pengar till både skolor, daghem och byggandet av bland annat Rådhusbron och Klosters kyrka.

Eleonoragatan på Norr är uppkallad efter Karl X Gustafs gemål Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, som tog över styret av Eskilstuna slott efter sin makes död. Dambergsgatan på Söder har fått sitt namn efter änkefru Wilhelmina Tjulin, född Damberg, som år 1881 donerade 10 000 kronor, vars ränta skulle gå till kläder till fattiga skolbarn.

undefined
Sarita Hotti, (S), ordförande i kommunens namnberedning.

På senare tid har kommunen intensifierat arbetet med att öka jämställdheten på Eskilstunas gator. Ett aktivt arbete pågår för att få in fler kvinnonamn.

– Det är ett väldigt viktigt jobb för att inte bygga på normen att det bara är män som lyfts fram, säger Sarita Hotti (S), ordförande i kommunens namnberedning som är den instans som tar fram namn på nya gator, torg och parker.

På 1990-talet fick tre nya gator vid Tuna park namn efter kvinnor: Albertina Nyström, folkpartist och Eskilstunas första dam i stadsfullmäktige 1914, Gunborg Nyman, chef för Eskilstuna stadsbibliotek 1938–1971 med stark ställning i Eskilstunas kulturliv och Pauline Lundström, författare född 1844 som skrev både böcker och artiklar om sitt liv i Eskilstuna.

undefined
Gunborg Nyman, chefsbibliotekarie med stark ställning inom kulturen i Eskilstuna i mitten av 1900-talet, har fått en gata i Svallinge uppkallad efter sig.
undefined
Fotografen Ester Kvarnström har en egen gata i Munktellområdet.
undefined
Politikern Ida Adamsson har gett namn åt en gata i Munktellområdet.

De senaste exemplen hittar vi i ett nybyggt bostadsområde i Munktellstaden. Där har Ester Kvarnström och Ida Adamsson gett namn åt varsin gata. Kvarnström startade fotoateljé med sin syster på Kungsgatan år 1899 och blev en av Eskilstunas mest välkända fotografer. Adamsson var aktiv socialdemokrat och mycket engagerad i frågan om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hon bodde på Kvarngärdesgatan.

Framöver kan det bli ännu fler.

– Så fort vi får en ny detaljplan kan det bli aktuellt. Exempelvis i centrum och på Väster tillkommer det nya gator som vi måste sätta namn på. När det bildas ett helt nytt område har vi chans att ta ett större grepp och få in flera gator med kvinnonamn på samma gång, säger Sarita Hotti.

undefined
Anna Nordqvist, elitgolfare från Eskilstuna, kan få en gata uppkallad efter sig i framtiden.
undefined
Khalesa Abdo har har bland annat lärt kvinnor att cykla.
undefined
Annifrid Lyngstad är del av den svenska musikhistorien. Hon växte upp i Torshälla.

Kommunens namnberedning samarbetar med stadsmuseet för att ta fram förslag på kvinnor som kan namnge gator och det finns i dag en lång lista på förslag. Det handlar om namn inom både näringsliv, politik, kultur och idrott. Men för att komma på fråga ska man vara död sedan åtminstone fem år tillbaka.

– Förr var man tvungen att ha varit död i tio år men det är ändrat. Men det måste gå några år ifall det skulle dyka upp något som personen har gjort som gör att man inte vill ha det namnet. Vi ser till deras heder och vandel, säger Sarita Hotti.

undefined
Nina Jarlbäck var fullmäktigeordförande i Eskilstuna och senare ordförande i Kooperativa förbundet. Hon avled 2015 och kan få en gata uppkallad efter sig, kanske i närheten av en Coopbutik.

Många på listan levde på 1800-talet, men Sarita Hotti nämner en mer nutida kvinna som snart kan bli aktuell för en egen gata.

– Nina Jarlbäck, hon var en politisk profil, kommunstyrelseordförande och sedan ordförande för Coop. Kanske kan hon få en gata i närheten av en Coopbutik.

Listan med kvinnonamn

Här är namnberedningens lista med kvinnor ur historia och nutid som kan komma att få en gata uppkallad efter sig.

Ada Johansson (f. 1880) Öppnade år 1917 Ada Johanssons Matsalar i Nyfors, där hon själv lagade all mat och serverade tillsammans med sin alltigenom kvinnliga personal ända in på 1940-talet.

Alma Andersson, drev mode- och tapetseriaffär vid Fristadstorget kring förra sekelskiftet. De anställda (minst sex personer) sydde bland annat hattar.

Anna Nordqvist (f. 1987) golfare i världsklass. Representerar Torshälla golfklubb.

Anna-Lisa Asp (f. 1921) Började på Alfa-Laval (Stålpressen) under 1940-talet då företaget behövde ”täcka upp” med kvinnlig arbetskraft då många män låg inkallade. Handmålade under ett antal år vägmärken, senare husmor i företagets matsal. Banbrytande som kvinna inom metallfacket på företaget.

Anna-Lisen Levin (f. 1922) Bland annat kamrer och senare vd för familjeföretaget Bröderna Carlsson & Andersson Gjuteri & Metallfabrik. Drivande inom Eskilstuna hantverks- och industriförenings damklubb och Sörmlands Hantverks- och Företagskvinnor.

Anna-Stina Larsson, drev anrika rörelsen Anna Larssons fiskaffär i /Central/saluhallen.

Annifrid Lyngstad (1945-) kom som liten till Torshälla från Norge där hon växte upp hos sin mormor. Började sjunga i olika dansband i Eskilstuna som tonåring. Bildade tillsammans med Ragnar Fredriksson bandet Family Four som hade stora framgångar på 60-talet i Eskilstuna. Hennes fortsatta karriär är svensk och internationell musikhistoria.

Augusta Pettersson (f. 1843) Statare och senare torpare vid Lagersbergs säteri.

Birgit Anlert (1936-) artistnamn Towa Carson. Eskilstunas mest framgångsrika schlagerstjärna genom tiderna med 25 låtar på Svensktoppen.

Birgith Kilström (f. 1929) Frontfigur i Guifs handbollslag som 1956 tog SM-guld. Guifs första (och hittills enda) kvinnliga ordförande.

Carolina Bäck, personligt ombud vid härbärget.

Ebba Malmborg (1863-1906). Ägnade större delen av sitt liv åt att praktiskt hjälpa fattiga och sjuka. Bildade sanatorieföreningen som verkade för att vilohem för lungsjuka skulle byggas i Eskilstuna. Dog själv av lungsot.

Elisabeth Normelli (f. 1896) ägarinna till Lundby säteri.

Ellen Hultman (1887-1965) apotekare.

Elsa Hellberg-Olaussen (-1997) Drev hattaffär på Köpmangatan 1934–1991.

Elvira Samuelsson (f. 1884) En av många hemarbetande silverpolererskor med arbete för bland annat Guldsmedsaktiebolaget under 1920- till 40-talet.

Gerda Fordell (f. 1920) Kom till Sverige från Finland på 1940-talet när maken svarat på en annons om arbete i Eskilstuna. Började strax efter ankomsten som hemsömmerska av lampskärmar för Lorentzons. Arbetade senare under många år på fabriken med sömnad. 

Greta Carlsson Nygren, simmare. 14 år gammal tävlade hon i Olympiska spelen i Stockholm 1912, som en av de yngsta olympierna.

Greta Eriksson, grundade tillsammans med sin man Knut på 1920-talet Knut Erikssons Bageri, det som sedermera blev Skogaholms.

Harriet Lagebo (f. 1938) Honorärkonsul för Estland sedan 2004, vd för Svensk Handel i Eskilstuna till 2008, konsult för Svensk Handel Mälardalen från 2008.

Hilma Persson (f. 1879) Driftig affärskvinna som startade och framgångsrikt drev restaurangrörelsen Margaretas matsalar under 1930- till 50-talet.

Ingegerd Åkerlund, administrativ trotjänare på Kooperativa föreningens (Konsums) kontor. Från år 1926 och fram till pensioneringen år 1964 ledde hon arbetet på kontoret.

Ingrid Thafvelin, simstjärna i Eskilstuna Simsällskap under 1940-talet med 22 svenska rekord, sju svenska SM-guld och massor av DM-medaljer på meritlistan.

Irene Åström, Eskilstunas första kvinnliga polis, anställd år 1945 och till en början titulerad polissyster. Var utbildad sjuksköterska och hade arbetat inom både öppenvård och mentalvård innan hon började vid polisen. Värnade särskilt om samhällets svaga.

Judit Hansson (1884-) Växte upp i Eskilstuna, flyttade som vuxen till New York och började arbeta i en inredningsbutik. Reste till Shanghai och Kina för att köpa tyger som hon sålde i sin butik i Stockholm. Donerade tyger och möbler till Eskilstuna stadsmuseum.

Karin Lundequist, drev damfriseringen Karins damfrisering på Odengatan 6 från 1936.

Kerstin Thorvall, känd författare från Eskilstuna.

Khalesa Abdo, aktiv i kurdiska föreningen. Har drivit flera olika projekt, bland annat lärt kvinnor att cykla.

Livan Kjersell-Svensson (f. 1894) Utbildad sömmerska och tillskärare med ett förflutet som direktris vid några av landets ledande kappaffärer innan hon och systern år 1933 startade det populära Eskilstuna Kappmagasin.

Margaretha Lindén, starkt engagemang för kyrkan och för lokalhistorien.

Marie Enqvist, framgångsrik skytt.

Mary Johnsson, f. 1896, från Nyfors. Sveriges första internationellt kända filmstjärna. Med i en mängd filmer bl.a. Herr Arnes penningar.

Matilda Ljungberg, drev under tidigt 1900-tal café- och smörgåsaffär på Rinmanstorget 6, nuvarande Fristadstorget.

Mina Andersdotter Edman, gift Eriksson. Politiskt aktiv socialdemokrat i ungefär 20 år. Undervisade arbetarkvinnor om familjeplanering. Drev frågor kring gratis bad för skolbarn och bidrog därigenom till bättre folkhälsa. Agiterade för kvinnors lika lön och arbetade med att organisera kvinnor från arbetarklassen i fackföreningar. Aktiv i tillkomsten av tidningen Sörmlands-Kuriren (1905), föregångare till tidningen Folket.

Märta Borg (f. 1896) Bildade Märta Borgs hatt-, möss- och pälsvarubutik. Drev under många år sin butik i centrala Eskilstuna.

Nina Jarlbäck (f. 1946) Enda kvinnliga fullmäktigeordföranden i Eskilstuna under 1900-talet. Stridbar s-politiker med uppdrag inom lokalpolitiken, i riksdagen liksom för bland annat Kooperativa Förbundet.

Saida Pettersson (f. 1888) Under många år verksam i egna företaget Firma Saida Grönberg, som hon startade år 1923 för tillverkning av vetebröd och konditorivaror.

Selma Ericson, startade Eskilstunabiografen på Careliigatan 1906, senare biografdirektör på Rivoli. Drev biografverksamhet i 40 år.

Signe Larsson, drev efter makens bortgång under många år firman Eskilstuna Stämpelfabrik.

Susanna Cederlöf, började år 2000 på räddningstjänsten i Västermo och blev då den första kvinnliga brandmannen i Eskilstuna.

Ulla von Celsing (f. 1888) engagerad i Röda Korset i Gillberga-Lista, särskilt under andra världskriget.

Åsa Brandt (f. 1940) Internationellt erkänd glaskonstnär. En av Sveriges första kvinnliga glasblåsare, först med egen studioglashytta i Europa.

Källa: Eskilstuna stadsmuseum

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!