Genom århundradena har mängder av framstående industrimän, brukspatroner, smeder och till och med helgon fått gator uppkallade efter sig i arbetarstaden Eskilstuna.
I princip alla är män.
Men några undantag finns. Som Alva Myrdals gata i centrum, uppkallad efter bonddottern från Slagsta som blev socialdemokratisk politiker, diplomat och fredspristagare.
Moa Martinsson – en av våra mest berömda proletärförfattare under 1920- och 1930-talet – har också fått en gata, på Västermalm. I Nyfors har Jeanette Zetterberg en gata. På 1800-talet donerade hon pengar till både skolor, daghem och byggandet av bland annat Rådhusbron och Klosters kyrka.
Eleonoragatan på Norr är uppkallad efter Karl X Gustafs gemål Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, som tog över styret av Eskilstuna slott efter sin makes död. Dambergsgatan på Söder har fått sitt namn efter änkefru Wilhelmina Tjulin, född Damberg, som år 1881 donerade 10 000 kronor, vars ränta skulle gå till kläder till fattiga skolbarn.
På senare tid har kommunen intensifierat arbetet med att öka jämställdheten på Eskilstunas gator. Ett aktivt arbete pågår för att få in fler kvinnonamn.
– Det är ett väldigt viktigt jobb för att inte bygga på normen att det bara är män som lyfts fram, säger Sarita Hotti (S), ordförande i kommunens namnberedning som är den instans som tar fram namn på nya gator, torg och parker.
På 1990-talet fick tre nya gator vid Tuna park namn efter kvinnor: Albertina Nyström, folkpartist och Eskilstunas första dam i stadsfullmäktige 1914, Gunborg Nyman, chef för Eskilstuna stadsbibliotek 1938–1971 med stark ställning i Eskilstunas kulturliv och Pauline Lundström, författare född 1844 som skrev både böcker och artiklar om sitt liv i Eskilstuna.
De senaste exemplen hittar vi i ett nybyggt bostadsområde i Munktellstaden. Där har Ester Kvarnström och Ida Adamsson gett namn åt varsin gata. Kvarnström startade fotoateljé med sin syster på Kungsgatan år 1899 och blev en av Eskilstunas mest välkända fotografer. Adamsson var aktiv socialdemokrat och mycket engagerad i frågan om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hon bodde på Kvarngärdesgatan.
Framöver kan det bli ännu fler.
– Så fort vi får en ny detaljplan kan det bli aktuellt. Exempelvis i centrum och på Väster tillkommer det nya gator som vi måste sätta namn på. När det bildas ett helt nytt område har vi chans att ta ett större grepp och få in flera gator med kvinnonamn på samma gång, säger Sarita Hotti.
Kommunens namnberedning samarbetar med stadsmuseet för att ta fram förslag på kvinnor som kan namnge gator och det finns i dag en lång lista på förslag. Det handlar om namn inom både näringsliv, politik, kultur och idrott. Men för att komma på fråga ska man vara död sedan åtminstone fem år tillbaka.
– Förr var man tvungen att ha varit död i tio år men det är ändrat. Men det måste gå några år ifall det skulle dyka upp något som personen har gjort som gör att man inte vill ha det namnet. Vi ser till deras heder och vandel, säger Sarita Hotti.
Många på listan levde på 1800-talet, men Sarita Hotti nämner en mer nutida kvinna som snart kan bli aktuell för en egen gata.
– Nina Jarlbäck, hon var en politisk profil, kommunstyrelseordförande och sedan ordförande för Coop. Kanske kan hon få en gata i närheten av en Coopbutik.