Omkring 500 sådana här "stora bomber", som Magnus Cieslak benämner dem, är utplacerade på Strömsholmen.
Klockan är strax efter 16-tiden och Strömsholmen ligger öde. Längst med vattnet står Magnus Cieslak och hans medarbetare Erica Andersson, Christoffer Hagström och Ola Persson vid ett stort antal svarta lådor. När tidningen är på besök pågår arbetet för fullt med att koppla ihop pyrotekniken med en dator, så att det bara är att trycka igång fyrverkeriet.
– Vi har programmerat allting innan, sedan är det bara att trycka på vissa knappar så kör vi igång fyrverkeriet. Men sedan är vi är vi väldigt fokuserade och med hela tiden. Ifall något skulle hända så kan vi pausa systemet exempelvis. Så vi står inte bara och tittar på fyrverkerierna utan det händer mycket här nere att hålla koll på, säger Magnus Cieslak, som äger Pyro event.
Finns det någon risk att de smäller i förtid nu när ni jobbar med dem?
– Nej, nu är det väldigt liten risk att det smäller. Vi är väldigt noggranna när vi kopplar ihop dem. Men sedan under själva fyrverkeriets gång, när det kommer mycket glöd, så finns det en risk att de tänder varandra innan det är planerat.
Magnus Cieslak och hans företag har rattat Eskilstuna kommuns årliga nyårsfyrverkeri sedan millennieskiftet och berättar att pyroteknikshowen har förändrats med åren. Att avfyra fyrverkerierna med hjälp av en dator är exempelvis ganska nytt.
– Det har vi bara gjort de senaste sex åren ungefär. Vi har alltid skjutit elektriskt men då har vi styrt varje tryck för sig. När den första tänts har vi tryckt av nästa och så vidare, men vi har aldrig tänt på helt manuellt.
Ola Persson kopplar ihop pyrotekniken så att den ska kunna styras med datorn.
Det är inte bara sättet som fyrverkeriet avfyras på som har ändrat sig med åren – även typen av fyrverkerier.
– Vi har exempelvis valt bort sådana produkter som smäller mycket. Sedan tänker vi också mer miljövänligt också och använder mycket guldregn för att det är miljövänligt.
Det är alltså skillnad mellan fyrverkeri och fyrverkeri?
– Absolut. Guldregn innehåller kemikalier som man har i hemmet och kan man ha det i hemmet anser jag också att vi kan skjuta det utan problem.
Att förebereda fyrverkerier av den här kalibern tar tid, berättar Magnus Cieslak. Han och hans medarbetare har varit på Strömsholmen sedan klockan 12 på söndagen, men de började förbereda pyrotekniken tidigare än så.
De senaste åren har det varit en stor debatt i Sverige kring fyrverkeriets vara eller icke vara. Kritiken mot fyrverkerier har inte minst kommit från djurägare som anser att fyrverkerierna skrämmer djuren. Magnus Cieslak tycker bilden av fyrverkerier i Sverige är ovanligt negativ om man jämför med andra länder.
– Om man tittar på tv imorgon så kommer man att se reportage på nyheterna från Sydneys stora fyrverkerier. Då är det så vackert och roligt – men sedan kommer man över till Sverige och då är det plötsligt negativt och handlar om olyckor exempelvis. Jag har svårt för den grejen helt enkelt.
Han har förståelse för djurägarna och de andra som har svårt för smällandet men tycker samtidigt att fyrverkerier och personer som inte gillar pyrotekniken måste kunna samexistera.
– Om vi visar respekt mot dem och bara skjuter klockan 24 när de vet om det så får de visa respekt mot oss, det är så det måste vara.
Förutom de stora fyrverkerierna har även mindre pyroteknik placerats på sidorna av Strömsholmen.
Nu ser Magnus Cieslak fram emot tolvslaget när omkring 500 "stora bomber" och ett stort antal mindre fyrverkerier ska avfyras från Strömsholmen.
– Det är alltid en viss spänning innan vi trycker i väg det. Sedan är det den klassiska, när finalen går i väg och folk applåderar.