Kommunen kritiseras hårt: "Pinsamt ledarskap"

Kommunen lägger ansvaret för kaoset på Djurgårdsskolan på staten och den tidigare rektorn. Kritiken har inte låtit vänta på sig. "Det är bedrövligt att se hur man friskriver sig från ansvar", säger Maria Chergui (V).

Turbulensen kring nedskärningarna på Djurgårdsskolan fortsätter. Från flera håll kritiseras nu kommunen för att skylla ifrån sig.

Turbulensen kring nedskärningarna på Djurgårdsskolan fortsätter. Från flera håll kritiseras nu kommunen för att skylla ifrån sig.

Foto: Marie Bremberg

Eskilstuna2020-09-04 05:49

I januari aviserade Djurgårdsskolan ett sparpaket som inför hösten lett till kraftiga neddragningar i personalstyrkan. Tidigare i veckan flaggade huvudskyddsombudet Per Svanerö för att situationen för de anställda bryter mot arbetsmiljölagen.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) har neddragningarna tvingats fram till följd av minskade statliga bidrag. Att höja skolpengen för att kompensera för bortfallet ser han inte som ett alternativ.

Grundskolenämndens ordförande Mona Kanaan (S) stämde under onsdagen in i kritiken mot genomförandet av neddragningarna – och lade då ansvaret på skolans tidigare rektor, Andreas Wiik, som hon menar drivit igenom förändringarna utan att förankra beslutet.

Andreas Wiik ställer sig i sin tur frågandes till kritiken och menar att han i januari fick tydliga direktiv om att spara 5,2 miljoner och att han under hela processen fört en dialog med huvudmannen.

Han får nu stöd från flera håll.

– Att skylla på Andreas är verklighetsfrånvänt och framförallt väldigt fegt. Han gjorde allt somt stod i hans makt och var väldigt noga med att samverka på bästa sätt. Enligt kommunallagen ligger ansvaret för det här hos huvudmannen, och det är ett ansvar man inte får delegera, säger Per Svanerö.

Han får medhåll från Cecilia Rahbek Nöhr, huvudskyddsombud på Lärarförbundet Eskilstuna, som anser att politiker och tjänstemän på ledande positioner flyr undan sitt ansvar.

– Andreas Wiik blev tillsagd att hålla budget i balans. Han hade många möten med ekonomer, sin chef och Hans Ringström. Han påpekade också att neddragningarna inte var hållbara och vilka effekter de skulle få för personalen och eleverna. Mona Kanaan ska som ordförande i nämnden se till att ha de uppgifter hon behöver. Hon kan inte skylla ifrån sig, säger hon och fortsätter:

– Jag har fått väldigt många upprörda mejl och telefonsamtal från andra skolledare som undrar om det här är ett sätt att tysta rektorer som, likt Andreas Wiik, vågar säga ifrån.

undefined
Vänsterpartiets gruppledare Maria Chergui.

Även Vänsterpartiets gruppledare Maria Chergui stämmer in i kritiken.

– Det är bedrövligt att se hur man friskriver sig från ansvar. De har alla möjligheter att avsätta mer pengar till skolan i budget. Men i stället för att ta på sig att det är en allvarlig situation som man måste se över så hänger man ut en enskild rektor och skyller på staten. Det är pinsamt ledarskap.

Cecilia Rahbek Nöhr tycker inte heller att Jimmy Janssons förklaring om indragna statliga bidrag håller.

– Det är sant att kommunen fått väldigt mycket statliga bidrag, men det betyder inte att man inte kan satsa mer pengar själva. Man har gjort sig beroende av statliga bidrag, pengar man gärna tar emot, men när de försvinner så har man ingen plan B, utan skyller på staten. Det är inte att ta ansvar.

Mona Kanaan säger att formuleringen om Andreas Wiik blev olycklig, men anser att hon och nämnden tar sitt ansvar.

– Vi följer upp varje skolas budget och hur utvecklingen sker. Vi visste att Djurgårdsskolan hade utmaningar, men man hann inte göra en bedömning av konsekvenserna innan åtgärdsbeslutet var taget. Min avsikt var inte att peka ut någon, men det operativa beslutet om vem som får sluta fattas av rektor, inte politiken.

RÄTTELSE: I en tidigare version av texten uppgavs att Eskilstuna kommun tillhör den nedre tredjedelen av alla kommuner sett till hur mycket man satsar på grundskolan. Korrekt är att kommunen tillhör den nedre halvan.

Underskott och sparpaket

I februari rapporterar tidningen om ett föreslaget sparpaket på Djurgårdsskolan som inför läsåret hade ett underskott på 5 miljoner kronor. Förslaget innebär att ett 15-tal tjänster skulle bort.

I maj och juni äger förhandlingar rum mellan skolans ledning och fack som motsätter sig nedskärningarna som anses utgöra brott mot skollagen.

I augusti startar terminen. 14 tjänster har då försvunnit. Kort därefter återanställs två elevassistenter. Kommunal larmar om en ohållbar situation för personalen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!