Undersökerskan Sara Sandqvists brukare är positiva till de nya kraven: "De är positiva till att det är samma personer som kommer".
Från första juli ska personer med hemtjänst tilldelas en undersköterska som har huvudansvaret för brukarens omsorg, planerar genomförandet av insatsen och deltar i möten med andra vårdkontakter samt anhöriga. Samtidigt som lagen införs blir även undersköterska en skyddad yrkestitel, med krav på vård- och omsorgsutbildning och språkkunskaper.
Men det räcker inte bara med att ha en undersköterskelegitimation för att klara av uppdraget som fast omsorgskontakt, enligt Socialstyrelsen. Personen måste även ha goda kunskaper i både dokumentation, kommunikation och bemötande samt ha en förmåga att samarbeta med andra yrkesgrupper som rör brukarens omsorg samt fungera som en "spindel i nätet". Utöver det måste personalen ha kompetens för att arbeta med digital välfärdsteknik, som exempelvis trygghetslarm och datorprogram som underlättar för de äldres omsorg.
Den nya lagen innebär därför att hemtjänsterna runt om i Sverige måste förbereda sig för att klara av de förändringar som de nya personalkraven kommer att innebära.
Andreas Bolinder är avdelningschef för hemtjänsten inom Eskilstuna kommun. Han berättar att de tidigare år arbetat med ett så kallat kontaktmannaskap, där alla brukare tilldelats en kontaktperson som har det största ansvaret för omsorgen och kontakten med anhöriga.
– Det är tydligare beskrivet vad som ska ingå i uppdraget, vilket vi tycker är bra då vi vet vilka krav vi kan ställa på våra medarbetare, säger han.
Sedan den första lagen om fast omsorgskontakt trädde i kraft i juli förra året har de haft möjlighet att inventera vad de sitter på för personalresurser för att se vilka som skulle kunna klara av det nya uppdraget.
– Det första kriteriet är undersköterska förstås. Vi har en ganska stor andel undersköterskor i våra verksamheter redan, så det har inte varit en stressfaktor för oss. Däremot kunskapsnivån, i och med att det nu är tydligare krav på personalen. För att klara av att vara omsorgskontakt behöver man exempelvis språkliga kunskaper eller kunskaper i hur man bemöter anhöriga i vissa situationer, säger han och fortsätter:
– Många har det som krävs redan idag, men vissa har det inte och då måste vi hjälpa att "klä på" dem de här kunskaperna.
Trots att andelen undersköterskor generellt är ganska hög i kommunens verksamheter, enligt Bolinder, finns det vissa hemtjänstgrupper där det arbetar fler vårdbiträden än undersköterskor och där kunskapskraven varit svåra att uppnå. Något som har varit en utmaning att lösa.
– Vi har gjort några områdes- och organisatoriska förändringar förra året, där det tydligtgjorts vad det behövs för kompetenser vilket har inneburit att vi har kunnat fördela bättre.
Har ni fått flytta personal från olika grupper?
– Vi har inte behövt det som ett kriterium riktigt även om det funnits med som en del i förändringen. Det har framför allt handlat om frivillighet, har man lite tur när man jobbar med frivillighet så faller det rätt ut – vilket det också har gjort, säger Andreas Bolinder.
På hemtjänsten Centrum arbetar endast undersköterskor sedan en tid tillbaka. De som en gång varit vårdbiträden skolade om sig till undersköterskor som en del av Äldreomsorgslyftet – där medarbetarna fått studera på halvtid samtidigt som de arbetat resten av tiden, förklarar enhetschefen Enesa Arapovic.
I januari fick medarbetarna på hemtjänsten Centrum ett formulär där de skulle skatta sina kunskaper. Allt för att upptäcka eventuella kunskapsluckor, berättar Enesa Arapovic.
Redan i höstas påbörjade hon arbetet med att förbereda verksamheten för kraven som träder i kraft i sommar.
– Det är viktigt att förberedelserna sker i god tid så att vi når upp till lagkraven, säger hon.
I januari gav hon sina medarbetare ett formulär där de fick skatta sina kunskaper utifrån de kriterier som finns – allt från datorkunskaper och dokumentation till hur man bemöter brukare i olika typer av situationer.
– Jag sa till dem att det är helt okej att inte kunna saker men det är viktigt att ha en rak kommunikation för att kunna möta kraven. Ofta är det inte så många som vill skylta med att man inte kan saker.
Deras kunskaper testades sedan av ett kvalitetsombud och den som hade behov av utbildning inom något område erbjöds det.
– Det går inte att säga att det är något speciellt som sticker ut i gruppen men om jag ska säga något som är bra att öva på så är det dokumentation och hur man gör genomförandeplaner. Det är viktigt.
Undersköterskan Sara Sandqvist tycker personligen inte att kunskapskraven är svåra.
– Det ska bli kul att få ta mer ansvar, säger hon.
Planen är att den fasta kontakten kommer arbeta mer kontinuerligt hos samma brukare. För att minska ruljangsen av annan personal har Enesa Arapovic och hennes kollegor tilldelat varje brukare två fasta omsorgskontakter huvudsakligen ska arbeta hos brukaren – dock vill hon poängtera att annan personal också kommer att förekomma.
– Vi förberett allt i minsta detalj – vi har till och med planerat in semestrarna efter det här. När den ena kontakten har semester så ska den andra jobba, säger Enesa Arapovic.