I förra veckan skrev vi om 96-åriga Maj-Britt som fått ett brev av äldreomsorgen där hon ombads börja göra sina inköp på en surfplatta med ett digitalt bank-id. Äldreomsorgen menar att personer med till exempel demens inte ska behöva använda digitalt bank-id, men planen är ändå är att införa digitala inköp för hemtjänstbrukare. Detta är delvis för att de vill underlätta för servicegrupperna som handlar åt brukarna.
Ida Pettersson är en av dem som jobbar med inhandling på servicegruppen.
– Vi är jätteledsna. Ingen av oss som handlar tycker ju att det här är ett bra beslut, säger hon.
Ida Pettersson oroar sig för praktiska problem som vad som kommer hända om affären har slut på en vara, eller råkar leverera fel. Hon tvivlar också på att det verkligen kommer minska antalet tunga lyft för servicegruppen, som arbetsgivarna hävdar.
Men värst av allt var att behöva berätta om omställningen för brukarna hon lärt känna.
– Vårdtagarna är så ledsna, de har gråtit. Jag tycker att personen som fattade beslutet hade kunnat tala om det för dem, men det var vi som fick ta det. Det var verkligen jättejobbigt, säger Ida Pettersson.
Sandra Kronholm är gruppledare på serviceenheten, och har hört hur oroliga hennes medarbetare är.
– Det är inte bara medarbetarna som är missnöjda, det är gruppledarna och ordinarie hemtjänst också. Men arbetsgruppen jobbar fortfarande på lösningar. Vi hoppas ju så klart att de tagit in en del av det vi har sagt. Som med allting nytt tar det tid, säger Sandra Kronholm.
Ida Pettersson och kollegorna gick till facket, och ombads att skicka in en riskanalys. Det var innan semestern, och sedan dess har de inte hört någonting.
Pernilla Berglund, sektionssamordnare på fackförbundet kommunal, säger att en riskanalys ska göras inför varje förändring. Medarbetarna har bland annat lyft att de blir av med fysiskt lättare uppgifter, som att hämta inköpslistor och handla i butik, men har kvar de tyngre och mer monotona momenten som att bära matkassar.
Omställningen kommer att innebära en övertalighet i personalen, då det kommer behövas färre medarbetare i servicegruppen. Ida Pettersson och hennes kollegor har fått ett erbjudande att utbilda sig till undersköterskor och börja jobba i hemtjänstgruppen i stället.
– Det är en förfrågan som har gått ut, det är ingen som har blivit tvingad. Tanken är ju god, men man måste ju passa som undersköterska om det ska bli bra, säger gruppledaren Sandra Kronholm.
Ida Pettersson tycker att kommunikationen från äldreomsorgen har varit bristfällig. I brevet alla brukare fick stod det bara att hemtjänst skulle gå över till digital inhandling, och de ombads skaffa ett digitalt bank-id. Enligt äldreomsorgen gäller inte detta för alla, och de som inte kan hantera ett digitalt bank-id ska inte behöva skaffa ett.
– Det har skapat oro, både för de äldre, men också för oss. Jag tycker inte att det har gjorts på rätt sätt, säger Ida Pettersson.
Även för medarbetarna har det varit svårt att veta vad som egentligen gäller.
– Det kom någon chef högre uppifrån och sade att så här är det, och så här kommer det bli. Sedan gick hon. Det var inte plats för frågor eller någonting, säger Ida Pettersson.
Att det skulle finnas ett problem med kommunikationen inom äldreomsorgen håller inte Malin Sjöberg, avdelningschef inom äldrevården, med om.
– Jag var själv ute hos servicegrupperna och pratade om det här i våras. Och medarbetarna finns med i arbetsgrupperna. Gruppledarna och enhetscheferna är involverade i allt arbete vi gör. Det är klart att det är tråkigt om deras upplevelse är att de inte blir lyssnade på. Men jag upplever inte att det har framförts så mycket kritik, säger hon.
Enligt Pernilla Berglund ser facket allvarligt på att medarbetarna känner sig så pass ignorerade, både från arbetsgivarens och deras egen sida.
– Det är klart att det är ett problem att medarbetarna inte känner sig lyssnade på. Det är viktigt att de känner att de har facket bakom sig. Så det behövs en bättre dialog. Den har uppenbarligen inte varit tillräcklig, säger Pernilla Berglund.
– De har inte alls lyssnat på oss. Vi kan skicka in hur många riskanalyser vi vill, det spelar ingen roll, de har ändå makten på sin sida, säger Ida Pettersson.