Det är stora skillnader i resultat mellan de kommunala skolorna. Stålforsskolan och Årbyskolan är de skolor där flest missar godkänt på grundläggande nivå medan i stort sett alla nior på Tegelviken och Munktellskolan blev behöriga till gymnasiet.
Skolverket har släppt årets statistik över behörighet till gymnasieskolan. Både på riksnivå och i länet i stort minskar andelen niondeklassare som klarar grundläggande gymnasiebehörighet, alltså godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska.
I Eskilstuna ligger dock andelen behöriga elever kvar på samma nivå som förra året, 83,7 procent, vilket gör att den genomsnittliga behörigheten i dag är på samma nivå som riket i stort.
Det är fortsatt fler elever som klarar behörigheten på fristående skolor jämfört med i den kommunala skolan som helhet. Sammantaget når niorna i de kommunala skolorna upp till 80,5 procents behörighet, jämfört med de fristående skolorna, där 94,8 procent av eleverna klarar lägsta krav på godkänt.
På Internationella Engelska skolan – som hade den största avgångsklassen av alla högstadieskolor i Eskilstuna i våras – klarade 95,6 procent av eleverna behörigheten. Och på Entréskolan nådde närmare hundra procent av niorna godkänt i grundämnena.
Inom den kommunala verksamheten är det stora skillnader i resultat mellan de olika enheterna, där närmare alla elever på Munktellskolan och Tegelviken klarade den grundläggande behörigheten, medan Årbyskolan och Stålforsskolan hade lägst andel elever med godkända betyg. Dock har de två skolorna i botten höjt sig jämfört med förgående år. Från 59,3 till 61 procent på Årbyskolan och från 61,7 till 65,5 procent på Stålforsskolan.
Årbyskolans högstadium – som kommunen fattat beslut om att stänga ner – har dock fortsatt sämst resultat i hela Sörmland och placerar sig som nummer 51 från botten bland landets 1 703 högstadieskolor.
Enligt Lina Axelsson Kihlblom, chef för barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun, finns fortfarande mycket kvar att göra då det gäller elevernas resultat i kommunala grundskolan.
För att få behörighet till gymnasiets yrkesprogram krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska.
– Vi har jobbar jättehårt på att höja gymnasiebehörigheten, men min erfarenhet är att det tar många år innan det går att se tydliga resultat. Det som gör mig glad är den ökning vi redan har sett när det gäller elever med betyg i alla ämnen och att det genomsnittliga meritvärdet i den kommunala skolan höjts (från 212 poäng till 218 poäng, jämfört med rikssnittet på 227 poäng, red. anm.). Men att gymnasiebehörigheten fortfarande ligger kvar på samma nivå som tidigare är något som indikerar att vi behöver göra mer.
Axelsson Kihlblom pekar på stora förändringar inom skolområdet i kommunen just nu, med en ny resursfördelningsmodell, ett nytt skolvalssystem och en omorganisering av utbildningsförvaltningens utvecklingsavdelning.
"Många skolor ser en uppgång. Men man kan aldrig ropa hej förrän betygen är satta", säger Lina Axelsson Kihlblom, som ändå tror på fler behöriga elever till nästa sommar.
Hon hänvisar också till att ingångsvärdena för elever på flera av skolorna med lägre resultat nu ser bättre ut än tidigare, vilket borde indikera en höjd gymnasiebehörighet på sikt.
– Många av de här skolorna ser en uppgång. Men man kan aldrig ropa hej förrän betygen är satta.
Är Stålforsskolan hotad på samma sätt som Årbyskolan?
– Årbyskolans problematik har varit mer sammantagen. En stor andel av vårdnadshavarna har valt en annan skola, vilket gjort att antal elever minskat för varje läsår. Samtidigt har vi gjort stora insatser på skolan under en lång tid som inte genererat tillräckliga resultat och uppe på det har vi även haft dyra paviljonger och en anpassad skola som varit väldigt trångbodd. När det gäller Stålforsskolan ser jag positiva tendenser. Jag känner mig trygg med den positiva utveckling som sker där.