Susanne Fredriksson, Therese Nielsen och Eva Norström är skolsköterskor på Rekarnegymnasiet i dag. "Vi blev ganska chockade", säger Eva om beskedet.
26 tjänster inom den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna varslas. På Rekarnegymnasiet handlar det om totalt sex tjänster. Tre lärare, en elevassistent, en från administration och en skolsköterska kommer alla bli av med jobbet.
Susanne Fredriksson, Therese Nielsen och Eva Norström jobbar som skolsköterskor på Rekarnegymnasiet. De fick motta beskedet i februari att en av dem tvingas till omställning inom en snar framtid. Det trots att den risk- och konsekvensanalys som är gjord påvisar flera risker vid en förändring, berättar de.
– Vi blev nog ganska chockade. För oss känns det här förslaget helt orimligt, säger Eva.
Fredrik Karlsson, skolchef för gymnasieskolans nationella program i Eskilstuna kommun, bekräftar för tidningen att Rekarnegymnasiet planerar för att en skolsköterska kommer tvingas till omställning.
– Vi har slutfört våra MBL-förhandlingar med vårdförbundet och där ingår det att Rekarnegymnasiet planerar för just den lösningen, säger han.
Han fortsätter:
– Rektorn har tillsammans med sina medarbetare gjort risk- och konsekvensanalyser och åtgärder kopplat till de riskerna som de här förslagen kring organisationen medför. Skolledningen har dialog med skolsköterskorna om den framtida verksamheten och hur den ska organiseras. Jag är övertygad om att skolledningen gör allt de kan för att hitta en framkomlig väg i det här arbetet.
Motiveringen skolsköterskorna fått till varför förändringen sker är att kommunen behöver spara pengar, vilket de förklarar att de har förståelse för. Men när de sökt svar till varför just en skolsköterska tvingas sägas upp har de mötts av tystnad.
– Vi har försökt göra vår röst hörd emot skolchef och politiker för att verkligen signalera att det här inte kommer bli bra. Men vi har inte fått så mycket stöd någonstans, säger Eva.
Det går närmare 1 400 elever på Rekarnegymnasiet vilket innebär att alla tre har ansvar för mellan 400 och 500 elever vardera. Enligt Statens offentliga utredningar (SOU) ska en skolsköterska som mest ansvara för 430 elever.
Rekarnegymnasiet i Eskilstuna.
När en lämnar innebär det att de kommer ansvara för mer än 200 fler än vad som är föreslaget.
– Vi känner stress redan i dag, vi hinner inte med det vi vill. Man blir allmänt sur för att det är så stressigt. Det märks direkt när vi bara är två här, säger Therese.
– Vi blir så underdimensionerade så det kommer inte gå att utföra vårt lagstadgade arbete. Det känns fel mot framför allt eleverna, det är de som blir drabbade. Vi vet hur stort behovet är, det knackar på vår dörr hela tiden och det är otroligt mycket psykiska ohälsa och vi vet att vi kommer behöva ha våra dörrar stängda och bli otillgängliga, säger Susanne uppgivet.
En reducering av tjänsten som skolsköterska på Rekarnegymnasiet har redan testats i närtid. Hösten 2021 minskades antalet tjänster från tre till två och en halv. Det fungerade inte.
Redan på våren nästa år anställdes Susanne Fredriksson på heltid eftersom de verksamhetsberättelser och egenkontroller som gjorts av de skolsköterskor som jobbade då påvisade att man inte hann med basprogrammet. Arbetet blev för påfrestande.
– Då hade vi färre elever än vad vi har i dag, så det är därför vi känner att det är orimligt eftersom det är testat i nutid med färre elever och då sett att det inte fungerar. Det går inte ihop någonstans, säger Susanne och fortsätter:
– Det rimmar så illa med det som är i ropet nu. Vi har utredningen från 2021 och remissvar från skolsköterskeförbundet och sen är man ute igen på regeringsnivå och pratar om att man måste stärka elevhälsan. Det går inte ihop, man gör precis tvärtemot.
2021 reducerades tjänsten som skolsköterska från tre till två och en halv. Det fungerade inte. "Då hade vi färre elever än vad vi har i dag, därför känns det orimligt", säger Susanne Fredriksson.
Redan i dag är arbetsbelastningen för en skolsköterska hög. När en tjänst nu försvinner och ansvaret för alla elever hanteras av två personer befarar de alla en tuff framtid.
– En del är sjukskrivna för att det är sådan tuff belastning, även fast man då har så många elever som anses rimligt så är det tufft. Vi har ett stressigt jobb, säger Eva.
Enligt skollagen ska en skolsköterska framför allt jobba hälsofrämjande och förebyggande. Genom kontinuerliga hälsosamtal kan de redan tidigt identifiera ett problem eller symptom hos en elev som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser.
De insatserna kommer förmodligen inte hinnas med när det dras ned på antalet skolsköterskor. De förutspår en vardag där de endast kommer hinna med att hantera akuta ärenden, tvärtemot deras uppdrag.
– Både det fysiska och det psykiska måendet kommer försämras hos eleverna, skolfrånvaron kommer att öka, det tror jag helt klart. Och med det kommer inte måluppfyllelsen att bli bättre. Det blir en spiral av allting, säger de och fortsätter:
– Eleverna som redan har sin belastning kommer inte att få det stöd de behöver av elevhälsan heller. Det känns också jättetråkigt.
Fredrik Karlsson betonar även han vikten av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
– Tittar man på elevhälsans arbete generellt så är det viktigt att lägga mycket på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det ingår i de dialoger som förs på skolan, säger Fredrik Karlsson.
Tror ni att det arbetet kommer hinnas med även framöver?
– Jag tänker att den dialogen förs på skolan, hur arbetet ska se ut framöver i en förändrad inre organisation.
– Varje rektor har ett ansvar, både för medarbetare och elevers arbetsmiljö, och det är ett arbete som är centralt. Framför allt när man gör förändringar så ingår det i uppdraget som rektor att ta ansvar för det och att hantera det på bästa sätt, fortsätter han.
Även grundskolan är drabbad av nedskärningar. Totalt kommer 73 tjänster inom den kommunala grundskolan att försvinna – men ingen skolsköterska.
– Där känns det mer som att ledningen förstår att man inte kan dra ner på elevhälsan. Den är viktig, avslutar Therese.