För två år sedan togs vattenverket i Österby i bruk. Vattnet tas ur Näshultasjön.
För två år sedan anlades ett nytt vattenverk i Österby i Näshulta – med råvattenintag från Näshultasjön – för att försörja invånare i Bälgviken och Näshulta med dricksvatten. Orsaken var att det befintliga verket i Bälgviken bedömdes ha varken tillräcklig kapacitet eller vattenkvalitet.
I dag finns inget vattenskyddsområde runt Näshultasjön, men frågan är högt prioriterad för att säkerställa vattenkvaliteten. Därför driver kommunen och Energi och miljö sedan en tid tillbaka arbetet med att skapa ett skyddat område intill norra Näshultasjön, från Hedensö och norrut. Totalt berörs 40 kvadratkilometer land och vatten.
Ett myndighetssamråd har hållits, där bland annat LRF inkommit med en rad kritiska synpunkter. Ett reviderat förslag har nu gått ut på samråd med sakägare. Under vintern gick ett brev med information ut till de boende i bygden där de ombads skicka in eventuella skadeståndsanspråk gällande exempelvis förlorad inkomst eller värdesänkningar som vattenskyddsområdet kan komma att innebära för dem, senast 20 mars.
Brevet har orsakat en folkstorm i Näshulta.
Informationen är för bristfällig, kommer för sent – och tiden att begära skadestånd är alldeles för kort, löd åsikterna.
Hans Eriksson ingår i den projektgrupp som bildats i Näshulta. Gruppen vill ha svar på en rad frågor gällande konsekvenserna av vattenskyddsområdet.
Hans Eriksson i Näshulta kyrkoråd är en av de drivande i den projektgrupp som nu bildats för att få rätsida på alla frågetecken kring vattenskyddsområdet.
– Det här kommer att lägga en död hand över Näshulta, säger han.
Han syftar på alla inskränkningar som ett vattenskyddsområde skulle innebära för boende och verksamhetsutövare runt hela Näshultasjön.
– Det är ett gigantiskt område och skulle ändra hela miljön här ute, exempelvis ska man inte få gräva djupare än 60 centimeter ner. Det skulle innebära ett totalt byggstopp i Näshulta – folk vill ju inte bo längs väg 214, de vill bo i närheten av sjön.
Näshulta fritidsområde i Österby har nyligen fått kommunalt vatten och avlopp för att fritidshusen ska kunna byggas ut till permanentboenden. Ett vattenskyddsområde kan sätta stopp för den utvecklingen.
Lantbrukare riskerar att inte kunna bedriva jordbruk och låta djur beta som tidigare. Fritidsområdet Österby är också i farozonen, menar Hans Eriksson. Området har nyligen fått kommunalt vatten och avlopp indraget för att fritidshusen ska kunna byggas ut till permanentvillor.
– Det är klassat som ett "prioriterat utvecklingsområde" av kommunen, men om det blir vattenskyddsområde slås allt ihjäl, då är det osäkert om de kommer att få bygga ut.
Det är till och med osäkert om Näshultaborna i framtiden kommer att kunna begravas på sin egen kyrkogård. Pastoratet har fått statliga direktiv att bygga ut kyrkogården för att ha plats att begrava en viss procent av befolkningen vid en krissituation. Kyrkan ligger precis vid Näshultasjön.
– Vi vet inte om vi får bygga ut kyrkogården, trots att regeringen kräver det. Vi har begravt folk här sedan 1100-talet och tänkte fortsätta med det, men nu vet vi inte om vi får.
Enligt ett regeringsbeslut måste Näshulta kyrkogård byggas ut för att ha plats för en viss procent av befolkningen vid en kris.
Projektgruppen hade nyligen bjudit in både politiker och tjänstemän till två olika möten i Näshulta kommunalhus och laddat med ett helt batteri frågor. Men de tycker sig inte ha fått några svar.
– Politikerna visste ingenting och verkade bli förbannade på hur tjänstemännen hanterat saken. Tjänstemännen kunde inte svara på en enda fråga. Vi vill få dem att fatta att de måste göra ett omtag i ärendet.
Det som Näshultaborna främst vill ha svar på är hur miljön och deras liv kommer att påverkas av vattenskyddsområdet. Vad de kommer att få göra och inte göra och varför restriktionerna måste vara så hårda. Men de är också oroliga över det vatten som tas upp.
– Vad är det för vatten som hamnar i rören? Det ligger ett kommunalt avloppsreningsverk uppströms och dessutom en deponi där det lär finnas tungmetaller.
De boende föreslår i stället andra lösningar, som att förlänga vattenledningen från Hållsta till Bälgviken.
Något som upproret ändå lett till är att tiden för att lämna in skadeståndsanspråk har förlängts till 15 augusti. Enligt Hans Eriksson riskerar vattenskyddsområdet att bli dyrt för kommunen. Väldigt dyrt.
Han jämför med historien från 2018, då kommunen tvingades betala runt 50 miljoner kronor i ersättning till ägaren av Rossviks säteri för uteblivna intäkter. Detta efter att kommunen inrättat ett vattenskyddsområde vid Hyndevad – och Rossvik därmed förbjöds att odla potatis med bekämpningsmedel.
– Det här kommer att bli betydligt värre, det handlar om otroliga ekonomiska konsekvenser, menar Hans Eriksson.
Hans Eriksson är engagerad både i vattenfrågan och inom kyrkan. En konsekvens av vattenskyddsområdet kan bli att kyrkan inte kan bygga ut kyrkogården så som regeringen kräver – och kanske att de inte kommer kunna fortsätta att begrava folk alls.
Crafton Caruth är samordnare för bland annat vatten och avlopp på samhällsbyggnadsförvaltningen. Han medger att informationen till de boende i området har varit bristfällig.
– Man kan se det så. Vi kanske skulle ha initierat ett möte från början för att undvika missförstånd och spekulationer. Det är viktigt att vi tar deras oro på allvar och hanterar den.
Han uppskattar att engagemanget är så stort i bygden.
– De värnar om miljön och har värdefulla kunskaper som vi ska utnyttja.
De frågor som kommit in under mötena som hållits, och som löpande kommer in via mejl, kommer att hanteras i samrådsprocessen säger Crafton Caruth. Han meddelar också att kommunen ska kalla till ett eget informationsmöte.
– Vi ska ta hänsyn till deras önskemål, men det betyder inte att vi garanterar några förändringar. Det kommer att bli restriktioner och det kommer att finnas sådant men behöver tillstånd för. Men längre bort från källan där riskerna är mindre kan vi ha flexiblare restriktioner. Vi ska inte överbegränsa.
Ett stort område runt Näshultasjön planeras bli vattenskyddsområde, uppdelar på primära och sekundära zoner med olika restriktioner.
Vilken budget som finns för skadestånd kan Crafton Caruth inte svara på. Men den är inte obegränsad.
– Det kan inte vara hur mycket som helst. Hittills har vi fått in ett skadeståndsanspråk – och det är ganska högt. Men miljön kostar. Det kanske blir dyrt men det finns inget alternativ. Det här är det tekniskt sett bästa alternativt enligt konsultunderlaget. Om vi inte gör det här kommer det bli ännu större kostnader.
Crafton Caruth är övertygad om att Näshultaborna kommer att bli mer positivt inställda när de förstår helheten och får mer information.
– Vi är inte fiender. Vi är i samma lag och jobbar alla för miljön, men med lite olika prioriteringar.