Summan som ska betalas motsvarar prislappen för om personen i fråga hade fått den hjälp som hen enligt myndighetsbeslut har rätt till. Den enda skillnaden är att hen inte har fått hjälp.
– Det är bara dåliga kostnader, konstaterar Iris Pettersson, socialförvaltningens chef.
Det är förvaltningsrätten i Linköping som förelägger kommunen att betala en avgift för dröjsmålet sedan en person inte fått tillgång till en servicebostad, trots att ha blivit beviljad det. Avgiften för dröjsmålet beräknas i det aktuella fallet från ett halvår efter att beslutet fattades och kostar kommunen därefter 39 600 kronor per månad.
Just nu finns det tre vuxna, som har stått i kö för att få den insats som de har blivit beviljade, i mer än tre månader. En har väntat i ett halvår, en i ett år och en i två år.
Det är inte första gången som kommunen får betala för utebliven hjälp. Under 2021 och 2022 har de krävts på sammanlagt 983 000 kronor, fördelat på fyra tillfällen. Vid ytterligare två tillfällen har Inspektionen för vård och omsorg ansökt om att Flen ska krävas på avgift, men fått nej av förvaltningsrätten.
– Jag säger som jag har sagt förut: personen har fått ett myndighetsbeslut om en insats. Då är det ett misslyckande när vi inte kan verkställa det. Att inte kunna verkställa ett myndighetsbeslut är absolut inte bra, säger Pettersson.
Hon säger att det kan finnas förklaringar – men att det ju inte hjälper personen i fråga.
– För den enskilda är det ju jättedåligt, säger hon.
Hur påverkar det förvaltningen att ni måste betala den här summan nu?
– Vi har ju en fastslagen ekonomisk ram att hålla oss inom. Den har vi inte klarat förra året eller på ganska många år, men vi får försöka inrymma den här halva miljonen i våra kostnader. Förra året klarade vi inte det med 55 miljoner minus.
Betyder det här att ni får prioritera bort något annat?
– Nej. Alla som har fått ett myndighetsbeslut har rätt till den verksamheten. Så det kommer absolut inte att påverka någon annan.
Dessutom kvarstår det låsta läget gällande Nybblegården.
– Rapporterna jag får från vårt fastighetsbolag är att man inte har kommit vidare där, säger Pettersson.
Samtidigt har kommunen ett långtgående avtal med fastighetsägaren och vågar därför inte teckna något nytt avtal.
– Om vi skulle lyckas hyra tio lägenheter i anslutning till varandra och det löser det sig med Nybble, så har vi plötsligt tio för många.