Prick 1 200 personer, varav de flesta tycks vara eller ha varit Mariefredsbor, vill inte att Djurgårdsporten och Wik ska rivas.
Det är åtminstone så många underskrifter som finns i den namninsamling som Joyce Westberg och Barbro Svensson Sjöberg drog igång för ett par månader sedan, efter att det blivit känt att det förs diskussioner om de två röda träbyggnaderna intill Mariefreds skolas gymnastikhall.
– Vi hoppas att beslutsfattarna ska tänka efter, och inte köra över Mariefredsborna på det sätt som man gjorde med Vita skolan, säger Barbro Svensson Sjöberg och syftar på den tidigare folkskolan som låg på det nuvarande skolområdet, som revs 1980 trots protester.
På torsdagseftermiddagen ska duon överlämna namnlistorna till de två kommunalråden Jacob Högfeldt (M) och Anders Härnbro (S). Jacob Högfeldt berättar att listorna ska registreras som inkomna handlingar – men han understryker att inga beslut om rivning eller andra åtgärder är fattade.
I slutet av mars fattade Strängnäs fastighets AB beslut om att ansöka om rivningslov för de två byggnaderna. Detta för att "utreda möjligheten till framtida utveckling av Mariefredsskolan", kunde tidningen avslöja. SFAB:s styrelseordförande Leif Hård (S) förklarade att bolaget "ansökt om rivning mest för att inte förlora tid om rivning skulle bli av".
– Det är en del i processen att undersöka vad och hur och ens om man kan göra något med de här byggnaderna. Vi säkerställer ett bra beslutsunderlag i stället för att fatta beslut utifrån magkänsla, säger Jacob Högfeldt.
Mariefredsborna reagerade – precis som Anders Nyqvist som driver vandrarhemsverksamheten i Djurgårdsporten då förutspådde. SFAB:s beslut, och tidningsartiklar om det, har resulterat i långa och många kommentarstrådar i sociala medier – och namninsamlingen, som alltså är på väg att överlämnas till kommunalråden.
– Jag kommer att ställa frågor till dem som står bakom insamlingen, i vilken utsträckning de resonerat om beslutsprocessen med de som har skrivit på. Att riva är ett perspektiv. Kostnaden för att renovera och bygga om måste kunna ställas mot något annat när det är dags för beslut, säger Jacob Högfeldt.
Enligt Tarja Bergqvist, vd för fastighetsbolaget, skulle det grovt beräknat kosta omkring 14,4 miljoner kronor att renovera och bygga om Djurgårdsporten och Wik till sådan standard att husen kan användas för kommunal verksamhet. Kostnaden uppskattas till 30 000 kronor per kvadratmeter, och ytan uppgår till 480 kvadratmeter.
För Wik, som i dag inrymmer den kommunala fritidsgården, handlar det bland annat om att ändra planlösningen för att få plats med hiss och en handikappanpassad toalett, enligt Tarja Bergqvist. För Djurgårdsporten, som har anor till åtminstone 1814, handlar det om en renovering där de byggnadshistoriska värdena bevaras.
– Kostnaden beror helt på vad man ska använda fastigheten till. Kommunala verksamheter har krav på sig om bland annat tillgänglighetsanpassning. Privata aktörer har inte samma krav, men vårt uppdrag är att tillhandahålla fastigheter för de kommunala verksamheterna, säger Tarja Bergqvist.
Är det aktuellt att sälja Djurgårdsporten?
– Jag kan inte svara på det nu. Inga förslag är uteslutna, vi är i ett utredningsskede.