– Det som oroar mig och Liberalerna, är personalförsörjningen, sa L:s gruppledare Ewa Callhammar när regionens årsredovisning debatterades i regionfullmäktige på tisdagen.
Hon pekade på siffror som visar att antalet anställda sjuksköterskor minskade i regionen förra året, samtidigt som kostnaderna för inhyrd personal var större än någonsin.
För att regionen ska kunna attrahera och behålla fler sjuksköterskor, föreslog Callhammar därför en permanent lönehöjning på 5 000 kronor.
– Vi måste bli en attraktiv arbetsgivare, sa Ewa Callhammar.
Förslaget fick stöd av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men inte av den styrande majoriteten.
Åsa Kratz (S) menade att det inte är en uppgift för politikerna i fullmäktige att fastställa lönerna för personalen, något som enligt henne skulle strida mot den svenska modellen. Magnus Leivik (M) å sin sida argumenterade för att regionfullmäktige är arbetsgivare och mycket väl kan fatta ett sådant beslut.
Debatten om att höja sjuksköterskornas löner fördes mot bakgrund av det stora ekonomiska överskott, som region Sörmland gjorde förra året. Överskottet kan till stor del förklaras av stora men tillfälliga statsbidrag i samband med pandemin. Centerpartiets Mattias Claesson ansåg det inte ekonomiskt försvarbart att i ett slag höja regionens lönekostnader med 175 miljoner kronor, vilket lönesatsningen skulle kosta enligt Liberalernas beräkningar.
Ewa Callhammar å sin sida menade att man genom att höja lönerna för sjuksköterskorna kan få en tryggare personalförsörjning och att kostnaderna för hyrsjuksköterskor därför på sikt skulle kunna minska med hennes förslag.
Region Sörmland gjorde förra året ett positivt ekonomiskt resultat på 944 miljoner kronor. En stor del av detta resultat kommer sig dock av en positiv utveckling av regionens värdepapper. Men även det så kallade balanskravsresultatet, där sådana värdepappersökningar inte räknas med, var positivt och landade på 273 miljoner.
Av detta överskott har 173 miljoner avsatts till regionstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Det betyder att regionstyrelsen under årets lopp kan fatta beslut om extra satsningar för dessa pengar. Det kan till exempel användas för vård som har behövt skjutas upp till följd av pandemin, har Monica Johansson tidigare förklarat.