Kritik mot nĂ€tbyrĂ„erna – de lĂ€mnar kroppar att ruttna

Den nya digitala begravningsindustrin lockar med transparens och billiga priser. Men bakom marknadsföringen finns en baksida. Nu larmar kyrkoanstÀllda om oetisk hantering. Kroppar lÀmnas kvar pÄ bÄrhus sÄ lÀnge att de hinner ruttna, allt enligt principen "just-in-time".

I Sverige kan vem som helst starta begravningsbyrÄ. Ingen auktorisation krÀvs, och man behöver varken utbildning eller tillgÄng till kisttransporter.

I Sverige kan vem som helst starta begravningsbyrÄ. Ingen auktorisation krÀvs, och man behöver varken utbildning eller tillgÄng till kisttransporter.

Foto: Veronica Karlsson

Sörmland2022-11-06 07:54

FÀrden mot graven gÄr genom MÀlarsjukhusets kulvertar. Kvinnan pÄ britsen ligger under ett galonöverdrag nÀr personalen pÄ bÄrhuset tar över ansvaret för hennes kropp.

Hon rullas in i ett kylrum dÀr ett tiotal andra kroppar som redan ligger. En lapp mÀrkt "Namnkort för avlidna" fÀsts kring stortÄn.

Innan jordfÀstningen ska en begravningsbyrÄ ansvara för hennes kvarlevor. Valet av byrÄ kommer att avgöra hur lÀnge hon fÄr ligga kvar i kylrummet pÄ bÄrhuset.

----

En begravningsbyrÄs huvuduppdrag Àr att svepa, lÀgga den döda i kista och transportera kroppen till den sista vilan.

Traditionellt sett finns begravningsentreprenörerna pÄ orten, och sÄ Àr det fortfarande i stor utstrÀckning. Men under det senaste decenniet har det dykt upp nya aktörer som skakat om begravningsetablissemanget i grunden.

Det handlar om företag med riskkapital, frilansande rÄdgivare, externa transportörer och algoritmstyrda mejlflöden. Bolag vars affÀrsidé Àr att, i största möjliga mÄn, möta kunden online, och sedan leverera kistan pÄ effektivast möjliga vis. "Just in time", som det heter i logistikbranschen.

undefined
I Sverige mÄste en avliden gravsÀttas eller kremeras inom 30 dagar frÄn dödsfallet. Direktkremation och cermoni med urna har pÄ senare Är ökat i popularitet.

Att hĂ„lla döden pĂ„ distans, som vi sĂ„ ofta vill, har underlĂ€ttats av bolagens infrastruktur. 

Via byrĂ„ernas hemsidor gĂ„r det att bestĂ€lla kista, dekorationer och kremering till paketpris utan att överhuvudtaget trĂ€ffa en begravningsentreprenör. Bolagen marknadsför ocksĂ„ alternativet direktkremering – kremering och gravsĂ€ttning utan ceremoni och utan anhöriga nĂ€rvarande – som ökat i popularitet bland konsumenterna.

Störst av de digitala begravningsbyrÄerna Àr Lavendla med en marknadsandel pÄ tre procent i landet och sex procent i Stockholm. Största konkurrenten heter Fenix, och den minsta aktören Funera. Funera har dock haft för fÄ uppdrag i Sörmland för att kunna inkluderas i tidningens granskning. Under pandemiÄret 2020 ökade Lavendla sin Ärliga omsÀttning frÄn 37 till 65 miljoner kronor.

Personal inom Svenska kyrkan och det traditionella begravningsetablissemanget har varit missnöjda med bolagens metoder lika lÀnge som de funnits, men av rÀdsla för att missgynna enskilda aktörer eller att framstÄ som bakÄtstrÀvare har kritiken framförts i slutna rum.

Tills nu.

----

Tipset om de digitala begravningsbyrÄernas oetiska hantering kommer frÄn en kyrkoanstÀlld i Sörmland.

– Jag tycker att ni borde skriva om nĂ€tbegravningsbyrĂ„erna. 

Det Àr första gÄngen vi hör talas om fenomenet. PÄ uppmaning googlar vi "begravningsbyrÄ Eskilstuna". DÀr, högst upp bland de betalda annonserna, Àr de.

– Jag fick upp ögonen för dem nĂ€r en bekant gick bort och skulle begravas hĂ€r. Jag undrade nĂ€r kistan skulle komma till kapellet, men den kom aldrig, utan dök upp först pĂ„ begravningsdagen. 

Vad menar du?

– Min erfarenhet Ă€r att lokala byrĂ„er kistlĂ€gger och klĂ€r kroppen sĂ„ fort de fĂ„r en bestĂ€llning, medan nĂ€tbyrĂ„erna sparar in pĂ„ en transport av den avlidne genom att lĂ„ta kroppen ligga kvar pĂ„ bĂ„rhuset tills det Ă€r dags för begravning. Först dĂ„ hĂ€mtas kroppen, och de flesta begravningar sker 3-4 veckor efter dödsfallet. Det Ă€r förfĂ€rligt, för det hĂ€nder saker med en kropp nĂ€r den ligger sĂ„ lĂ€nge.

undefined
Den sörmlÀndske kyrkoanstÀllda vill vara anonym eftersom Svenska kyrkans anstÀllda inte fÄr misskreditera nÄgon aktör i sin yrkesutövning.

----

– Är det okej med dig med ett telefonmöte eller Skypemöte?

Nej, jag tÀnkte komma in till ert kontor.

– Ja, nu Ă€r det ju sĂ„ att vi inte har nĂ„got kontor, men vi har ju en samarbetspartner som har en lokal.

BegravningsbyrÄn som hamnar högst bland de betalda annonserna i sökresultatet pÄ Google, Lavendla, ser vid första anblick ut som vilken lokal byrÄ som helst. Men trots ett 016-nummer och en adress i Gamla stan finns företaget inte i Eskilstuna. Och inte i nÄgon annan del av Sörmland heller för den delen.

I Eskilstuna gÄr adressen till ett företagshotell. I Katrineholm gÄr den till fastighetsmÀklaren Husman Hagberg.

Andra söktrĂ€ffen i listan, konkurrenten Fenix begravning, sĂ€ger sig finnas pĂ„ Gamla KronvĂ€gen 54 i Eskilstuna – en adress som inte existerar.

– Jag har trĂ€ffat flera anhöriga som inte förstĂ„tt att byrĂ„n inte finns pĂ„ orten förrĂ€n jag talat om det för dem. En anhörig stod och vĂ€ntade pĂ„ en adress i Sörmland och byrĂ„n dök aldrig upp – dĂ„ stod byrĂ„n pĂ„ en gata med samma namn i Stockholm. Det Ă€r ofta gamla mĂ€nniskor. Är man gammal frĂ„n början blir man inte mindre virrig av att ens Ă€kta hĂ€lft försvinner, sĂ€ger den sörmlĂ€ndska kyrkoanstĂ€llda. 

Enligt juristen Daniel Eliasson pÄ Konsumentverket Àr det tveksamt om greppet Àr förenligt med marknadsföringslagen.

– Det kan betraktas som vilseledande att ge sken av att man finns etablerad pĂ„ en viss ort nĂ€r man inte Ă€r det. Jag tĂ€nker mig att det hĂ€r Ă€r en sĂ„dan bransch dĂ€r man vill komma i kontakt med företaget och prata personligen, inte bara över telefon. DĂ„ Ă€r det sĂ€rskilt viktigt att man Ă€r noga med hur man marknadsför sig sĂ„ att man inte riskerar att vilseleda konsumenter som redan Ă€r i en utsatt eller kĂ€nslig situation.

NĂ€r representanter för Fenix och Lavendla trĂ€ffar anhöriga lĂ„nar de ofta mĂ€klarkontor, dĂ€r man i anslutning till rĂ„dgivningen ocksĂ„ erbjuds en vĂ€rdering av de fastigheter som eventuellt ingĂ„r i dödsboet. För det fysiska mötet tar Fenix 1 000 kronor extra.

-----

Det ringer pĂ„ dörren. Kvinnans tid pĂ„ bĂ„rhuset Ă€r slut. 

Obduktionsteknikern hjĂ€lper begravningstransportören att ta bort alla lager papperslakan som den döda ligger insvept i. 

Tillsammans lyfter de över den gamla kvinnan frĂ„n stĂ„lbritsen till den enkla trĂ€kistan. 

NĂ€r locket lagts pĂ„ tar transportören fram en skruvdragare. Hon ska till krematoriet, och hĂ€nderna som ligger knĂ€ppta över bröstet kommer ingen att se igen. 

undefined
Enligt Svenska auktoriserade begravningsbyrÄers förbunds (SBF) etiska riktlinjer ska kistlÀggningen, dÀr den döda klÀs i svepdrÀkt eller de klÀder som valts ut för ÀndamÄlet, ske skyndsamt. Senast inom sju dagar frÄn att byrÄn fÄtt uppdraget.

Enligt Svenska auktoriserade begravningsbyrÄers förbunds (SBF) etiska riktlinjer ska kistlÀggningen, dÀr den döda ibland ocksÄ klÀs i svepdrÀkt eller de klÀder som valts ut för ÀndamÄlet, ske skyndsamt. Senast sju dagar frÄn att byrÄn fÄtt uppdraget.

Men samstĂ€mmiga kĂ€llor frĂ„n kyrkan, de etablerade begravningsbyrĂ„erna och bĂ„rhusen i Sörmland pĂ„talar att nĂ€tbegravningsbyrĂ„erna lĂ„ter kroppar ligga pĂ„ bĂ„rhusen lĂ€ngre Ă€n vad som tidigare varit normalt. Resultatet blir att kropparna ofta hamnar i kistan först pĂ„ begravningsdagen – och dĂ„ i mycket sĂ€mre skick. 

undefined
Att fÄ ut statistik som visar hur lÀnge avlidna legat pÄ Sörmlands bÄrhus, och vilken begravningsbyrÄ som hÀmtat den döda, visar sig ta tid. Regionen har precis fÄtt ett nytt datasystem och pÄ Kullbergska sjukhuset lÀgger en anstÀlld sexton timmar pÄ att manuellt gÄ igenom alla hÀmtningar.

---

Den sammanstĂ€llda statistiken frĂ„n bĂ„rhusen i Sörmland bekrĂ€ftar vĂ„ra kĂ€llor. LĂ€nets lokala byrĂ„er hĂ€mtar avlidna efter i genomsnitt tio dagar. Samtidigt dröjer det i snitt 15 dagar för Fenix och Lavendlas transporter. 

PĂ„ MĂ€larsjukhuset i Eskilstuna Ă€r de genomsnittliga liggtiderna kortast: 9 dagar för lokala byrĂ„er, 12 för Lavendla och 13 för Fenix. 

Men nÀr man kommer till de mindre orterna hÀnder nÄgonting.

PÄ Nyköpings lasarett ligger de döda lÀngre. 13 dagar nÀr lokala byrÄer hÀmtar, 18 dagar nÀr Lavendla hÀmtar och 15 dagar nÀr Fenix hÀmtar.

LÀngst tid ligger de digitala byrÄernas avlidna pÄ Kullbergska sjukhuset i Katrineholm, dÀr Fenix och Lavendla har hÀmtat ett trettiotal döda under tidsperioden mars 2021 till mars 2022. För bÄda företagen dröjde hÀmtningarna runt 19 dagar i genomsnitt. Att jÀmföra med lokala byrÄers transporter frÄn bÄrhuset som dröjt i genomsnitt 11 dagar.

undefined
Grafiken visar antalet dagar som de avlidna som hÀmtats av respektive byrÄ har legat pÄ bÄrhuset.

---

De lokala begravningsentreprenörerna, som visserligen Àr konkurrenter till nÀtbolagen, stÀller sig ÀndÄ kritiska till en hantering de menar Àr oetisk.

– Har du köpt en kista för flera tusen kronor ska ju din gamla mamma ligga i tryggt förvar i kistan sĂ„ snart det bara gĂ„r, inte bara nĂ„gra minuter innan sjĂ€lva begravningsakten, sĂ€ger Samuel Vikingsson, regionchef för Sörmland och Östergötland pĂ„ begravningskoncernen Klarahill.

Kollegan Peter Jansson pÄ Eskilstuna begravningsbyrÄ hÄller med, och tillÀgger att det Àven finns rent sa nÀranitÀra skÀl att vara snabb med att fÄ kroppen i kistan.

– Ett vĂ€rdigt omhĂ€ndertagande av den avlidne Ă€r viktigt, dĂ€rför vill vi kistlĂ€gga sĂ„ fort som möjligt. Har förruttnelseprocessen börjat kan man nĂ€stan inte klĂ€ pĂ„ den avlidne. SvepdrĂ€kten Ă€r ju öppen i ryggen, men att klĂ€ pĂ„ Ă€r inte optimalt. Tiden Ă€r absolut avgörande, sĂ€ger han.

undefined
Peter Jansson pÄ Eskilstuna begravningsbyrÄ vittnar om de etiska och rent sanitÀra skÀlen till att kistlÀgga avlidna sÄ snart det bara gÄr.

---

Ibland vill anhöriga ta avsked en sista gĂ„ng innan begravningen sker. Det Ă€r dĂ„ begravningsbyrĂ„ns ansvar att möjliggöra en visning av den döda. 

Vi frÄgar Björn BÀckström, specialistlÀkare i rÀttsmedicin vid RÀttsmedicinalverket i UmeÄ, hur lÀnge det dröjer innan förruttnelseprocessen sÀtter tydliga spÄr pÄ nÄgon som legat pÄ bÄrhus sedan dödsdygnet.

– Även i kyld förvaring kan man rĂ€kna med att processen har satt igĂ„ng efter tre veckor. Det förekommer ocksĂ„ fluglarver pĂ„ bĂ„rhusen, Ă€ven om de inte tar sig in dĂ€r i lika stor utstrĂ€ckning som pĂ„ andra platser. Hur lĂ€nge man har legat död innan man kommer till bĂ„rhuset spelar ocksĂ„ in – dröjer det ett par dagar rĂ€cker inte nedkylning för att bromsa förruttnelsen. Även om kroppen Ă€r i ganska gott skick nĂ€r den lĂ€ggs i bĂ„rhuset Ă€r risken stor att det inte Ă€r lĂ€mpligt för anhöriga att se kroppen efter tre veckor, sĂ€ger Björn BĂ€ckström.

Att svenskar ligger lĂ€nge pĂ„ bĂ„rhusen Ă€r inget nytt problem. För tio Ă„r sedan tog det i genomsnitt 19 dagar mellan dödsfall och begravning i Sverige. Lagstiftaren tyckte att det var för lĂ„ng tid, och i syfte att skynda pĂ„ processen kortades det tillĂ„tna intervallet frĂ„n 60 till 30 dagar. Men lagstiftningen fick inte den effekt man hade vĂ€ntat sig – tvĂ€rtom. I stĂ€llet sker den genomsnittliga begravningen i Sverige i dag 24,4 dagar efter att en person avlidit. Ingen annanstans i vĂ€rlden dröjer det lika lĂ€nge.

Den sörmlÀndske kyrkoanstÀllda tecknar en makaber bild av de lÄnga liggtidernas konsekvenser.

– Det ena fallet Ă€r nĂ€r det gĂ€ller smĂ„ barn. Kroppen börjar brytas ner och det hĂ€nder saker med nĂ€sa och fingertoppar vĂ€ldigt fort. Det andra Ă€r folk som Ă€r gamla och sjuka och har medicinerats vĂ€ldigt lĂ€nge. DĂ„ Ă€r det nĂ€stan sĂ„ att kroppen börjat brytas ner innan de dör. 

En krematorieanstÀlld i Sörmland konstaterar att det allt lÀngre tidsintervallet fÄr direkta konsekvenser Àven för hans arbetsmiljö.

– Det vĂ€rsta Ă€r lukten. HĂ„rt medicinerade mĂ€nniskor hamnar i förruttnelsesstadiet vĂ€ldigt snabbt. Flera gĂ„nger i mĂ„naden luktar det ganska illa hĂ€r.

-----

undefined
"Det vÀrsta Àr lukten. HÄrt medicinerade mÀnniskor hamnar i förruttningsstadiet vÀldigt snabbt. Flera gÄnger i mÄnaden luktar det ganska illa hÀr." sÀger en krematorieanstÀlld i Sörmland. Bilden Àr tagen pÄ MÀlarsjukhusets bÄrhus.

De lĂ„nga liggtiderna pĂ„ bĂ„rhusen Ă€r inte de enda problemen de som jobbat nĂ€ra nĂ€tbegravningsbyrĂ„erna lyfter. Flera av de kyrkoanstĂ€llda som tidningen pratat med ger exempel pĂ„ andra missöden som uppstĂ„r nĂ€r byrĂ„erna inte finns pĂ„ plats. 

Kistor hamnar fel. Urnor glöms bort.

– De vet knappt vad vi har för öppettider och glömmer bort oss i det stora hela. I fredags satt min kollega hĂ€r och vĂ€ntade pĂ„ en nĂ€tbyrĂ„ som skulle komma för kremation. Vi stĂ€nger fyra och klockan passerade det. Kollegan ringde och fick inget svar, mejlade och fick inget svar. Hon satt hĂ€r till fem, för var ska de göra av kistan? Sedan i mĂ„ndags kom ett sms: "Oj, vi glömde bort er och har stĂ€llt kistan nĂ„gon annanstans. Vi kommer med den i morgon", sĂ€ger en krematorieanstĂ€lld i Sörmland.

Han menar att Àrendet inte Àr unikt.

– En annan gĂ„ng fick vi fel information, och det var inte tydligt att det skulle vara akt med urna. Och nĂ€r urnan kom stod det fel namn pĂ„ den. DĂ„ hann vi inte kremera personen utan det fick bli akt med kista. Med gula rosor i stĂ€llet för de röda de anhöriga hade bestĂ€llt. Ingenting stĂ€mde pĂ„ hela begravningsakten. Anhöriga blir hĂ„rt drabbade av det hĂ€r.

undefined
I anslutning till MÀlarsjukhusets bÄrhus finns ett rum för avsked, dÀr begravningsbyrÄer kan hÄlla i visningar av den döda.

En landsortsprÀst i vÀstra Sörmland tycker att byrÄerna och deras underleverantörer har en lÄng vÀg kvar till att uppnÄ kvalitet.

– Jag tycker framför allt att de har vĂ€ldigt dĂ„lig kunskap. Det kommer representanter till begravningsgudstjĂ€nsten som nĂ€r man pratar med dem sĂ„ funderar man pĂ„ om de varit pĂ„ en begravning över huvud taget.

Peter Jansson, som ansvarar för Eskilstuna begravningsbyrÄ och alltsÄ Àr i konkurrens med aktörerna, menar att han har fÄtt tÀcka upp för missöden som uppstÄtt i samband med digitala byrÄers uppdrag.

– NĂ„gon gĂ„ng var de sena att hĂ€mta en kista och ringde runt till alla byrĂ„er i stan för att se om nĂ„gon av oss kunde hjĂ€lpa till att hĂ€mta den. En annan gĂ„ng var gravsĂ€ttningsintyget, som krĂ€vs för att fĂ„ begrava nĂ„gon, inte framtaget. DĂ„ stĂ€llde transportören kistan vid graven och sa att hans jobb var avslutat. VaktmĂ€staren ringde till oss och frĂ„gade om vi kunde ordna ett sĂ„dant skyndsamt och dĂ„ hjĂ€lpte jag till sĂ„ att de fick ner den avlidne i jorden. Det Ă€r bara nĂ„gra exempel nĂ€r vĂ„r byrĂ„ fĂ„tt trĂ€da in för att rĂ€dda situationen. 

Under granskningens gĂ„ng framkommer en mĂ€ngd svĂ„righeter med att undersöka begravningsbyrĂ„ernas arbetssĂ€tt nĂ€rmare. KyrkoanstĂ€llda fĂ„r i sin yrkesutövning inte misskreditera nĂ„gon aktör och krematorieanstĂ€llda har tystnadsplikt. 

Varken hos Konsumentverket eller ARN finns nÄgra Àrenden som styrker kÀllornas berÀttelser, och hos nÀtbegravningsbyrÄerna stoltserar man med goda kundomdömen pÄ ratingsidan Trustpilot.

Den sörmlÀndske kyrkoanstÀllda erbjuder en delförklaring.

– FrĂ„n kyrkans sida gör vi allt vi kan för att skydda de sörjande nĂ€r det blir problem. FrĂ„n kyrkans sida vill vi samtidigt bespara dem frĂ„n att veta hur illa det Ă€r. I stĂ€llet sĂ€ger ingen nĂ„gonting. 

------

Vi söker ansvariga för de digitala begravningsbyrÄerna för en kommentar. Charlotte Runius, en av begravningsbyrÄn Fenix grundare, vÀnder sig mot begreppet nÀtbyrÄ som hon menar Àr missvisande.

– NĂ€tbyrĂ„ Ă€r ett ord som den traditionella branschen anvĂ€nder för att nedvĂ€rdera oss. Ur familjens perspektiv Ă€r det ingen annan skillnad Ă€n att vi Ă€r vĂ€ldigt mycket mer transparenta och smidiga att jobba med. Vi finns lika nĂ€ra som nĂ„gon annan, sĂ€ger Charlotte Runius, en av begravningsbyrĂ„n Fenix grundare.

Det kostar ju extra att ses pÄ orten?

– Ja, det Ă€r eftersom det innebĂ€r mer arbete för oss. Det Ă€r en mer avancerad tjĂ€nst. Det tar mer tid och oftast Ă€r de kunderna ocksĂ„ lite mer komplicerade med fler familjemedlemmar som har olika Ă„sikter.

NÀr hon konfronteras med byrÄernas lÀngre liggtider pÄ bÄrhusen menar hon att de inte utgör nÄgot problem. Att klÀ om avlidna Àr nÀmligen en tillÀggstjÀnst som anhöriga sÀllan efterfrÄgar, menar hon.

– Om man inte Ă€r sĂ„ religiös tĂ€nker man kanske mer att syftet Ă€r att hjĂ€lpa de anhöriga att fĂ„ bĂ€sta möjliga avsked pĂ„ sina villkor. VĂ„rt fokus ligger pĂ„ familjen och att de ska fĂ„ ett bra avsked utifrĂ„n det som Ă€r viktigt för dem. Om det innebĂ€r att det tar tvĂ„ mĂ„nader Ă€r det helt okej. 

undefined
Fenix begravnings grundare Charlotte Runius, Johannes Ekblad och Mikael Novak.

Men de etiska och sanitÀra aspekterna dÄ?

– SjĂ€lvklart resonerar vi kring det. Vi pratar ju med bĂ„rhusen och hör hur lĂ€get Ă€r. Det Ă€r sĂ€llan ett problem om man hĂ„ller sig inom de 30 dagar som begravningen ska Ă€ga rum inom. Sedan Ă€r det klart att det kan finnas undantagsfall.

NÀr Lavendlas grundare och vd Jakob Nordström bemöter tidningens frÄgor vÀljer han att inte uttala sig om enskilda Àrenden, men hÀvdar att den kritik som rör förseningar och felaktiga leveranser till följd av bristande lokalkÀnnedom Àr "ganska obefogad".

– Det Ă€r sjĂ€lvklart sĂ„ att det finns saker att förbĂ€ttra, men det gĂ€ller inte bara oss utan alla företag. Precis som att lokala företag kan bli bĂ€ttre pĂ„ det digitala. Är man ny pĂ„ en ort mĂ„ste man förstĂ„s lĂ€ra sig, men jag upplever absolut inte det som en brist. Vi har andra sĂ€tt att sĂ€kerhetsstĂ€lla kvalitet: genom kundomdömen och utbildning. I min vĂ€rld ger det mycket mer kvalitetssĂ€kring Ă€n nĂ„gonting annat.

undefined
Lavendlas vd Jakob Nordström grundade företaget som 25-Äring 2014. Han hade dÄ ingen erfarenhet av begravningsvÀsendet, men sÄg en möjlighet att digitalisera en bransch dÀr fÄ aktörer förnyade sig. Lavendlas koncept var dÄ unikt för Sverige, och sedan dess har de bÄda investmentbolagen Bonnier Ventures och eEquity investerat i bolaget.

StÀmmer det att ni oftast kistlÀgger samma dag som begravningen ska ske?

– Det beror pĂ„ var det Ă€r nĂ„gonstans, rent krasst. VĂ„r utgĂ„ngspunkt Ă€r att hĂ€mta den avlidne sĂ„ fort som möjligt. Ibland hĂ€mtar vi i anslutning till ceremonin, men det beror ocksĂ„ pĂ„ hur nĂ€ra frĂ„n dödsfallet begravningen sker. Vi vill leverera sĂ„ miljövĂ€nligt som möjligt och det finns inget egenvĂ€rde i att Ă„ka flera gĂ„nger, det kan ocksĂ„ finnas önskemĂ„l frĂ„n anhöriga att hĂ„lla nere kostnaderna. Vi försöker Ă„ka sĂ„ lite som möjligt och samtidigt hĂ„lla en hög etisk standard. Man vill ju inte att den avlidna ska ligga pĂ„ sjukhuset i flera veckor, men i Sverige finns en infrastruktur med kylrum som gör att det inte behöver vara lika brĂ„ttom som i andra lĂ€nder, sĂ€ger Jakob Nordström.

Jakob Nordström vill inte bemöta genomsnittstiden för hur lĂ€nge Lavendla lĂ„tit döda ligga kvar pĂ„ bĂ„rhusen, och menar att mĂ„ttet Ă€r missvisande. I stĂ€llet hĂ€nvisar han till medianen nĂ€r han försvarar bolagets lĂ€ngre liggtider. 

– Om vi tittar pĂ„ MĂ€larsjukhuset, som stĂ„tt för cirka 65 procent av Lavendlas hĂ€mtningar i Sörmland, sĂ„ hĂ€mtar vi i snitt tvĂ„ dagar senare. Det Ă€r ingen stor skillnad alls. Det Ă€r en grov överdrift att sĂ€ga att vi systematiskt hĂ€mtar senare Ă€n vad du benĂ€mner som lokala byrĂ„er. Men finns det bĂ„rhus dĂ€r vi avviker fĂ„r vi titta pĂ„ om det Ă€r nĂ„got vi behöver Ă€ndra i vĂ„ra rutiner.

I Nyköping dröjer det 19 dagar för er och 12 dagar för lokala byrĂ„er. Är det lĂ€mpligt att klĂ€ om eller visa en kropp efter sĂ„ lĂ„ng tid?

– Jag Ă€r inte obducent och kĂ€nner inte till hur nedbrytningsprocessen fungerar. Men personliga avsked försöker vi alltid ha sĂ„ nĂ€ra inpĂ„ dödsfallet som möjligt eftersom kroppen bryts ner. Oftast begravs man i de klĂ€der man hade pĂ„ sig i samband med döden.Vi har ocksĂ„ kontakt med bĂ„rhusen om kroppens skick, om hudfĂ€rgen förĂ€ndrats vill vi veta det sĂ„ att man kan förbereda anhöriga. Dröjde det innan man kunde hĂ€mta den avlidne har man vĂ€ldigt sĂ€llan visningar.

Att Lavendla marknadsför sig som nÀrvarande pÄ sörmlÀndska orter, trots att de saknar egna kontor, Àr enligt Jakob Nordström inte vilseledande.

– Vi delar ju lokaler med andra men har samma möjlighet att trĂ€ffas som lokala byrĂ„er. Möteslokalerna i sig satsar man kanske olika pĂ„. Det Ă€r vĂ€l dĂ€r den stora skillnaden Ă€r. Vi sĂ€tter ett större vĂ€rde vid hemsidan, men det betyder inte att vi Ă€r ointresserade av att ordna ett möte lokalt. För oss spelar det ingen roll hur kunden vill trĂ€ffas. 

----

undefined
Hos Lavendla utgÄr kisttransporterna i Sörmland frÄn transportbolag i Stockholm, Linköping och Norrköping. Anhöriga betalar en fast kostnad för transporter: 4 900 kronor för 50 kilometer rÀknat frÄn nÀrmsta tÀtort.

För Ă„tta Ă„r sedan förĂ€ndrade Lavendla förutsĂ€ttningarna för konkurrenterna genom att vara först med att redovisa alla individuella kostnader för kunden pĂ„ hemsidan, och i dag gör de stora aktörerna likadant. Transparensen Ă€r en positiv utveckling för kunderna, som dessförinnan inte enkelt kunnat jĂ€mföra priser.

Samtidigt sĂ€ljer begravningsbyrĂ„er ofta tjĂ€nster som anhöriga hade kunnat fĂ„ gratis genom ett telefonsamtal. Till exempel erbjuder Skatteverket vĂ€gledning vid upprĂ€ttande av bouppteckningar – en tjĂ€nst som kan kosta nĂ€rmare 10 000 kronor hos byrĂ„erna.

De digitala byrĂ„ernas effektivisering av kisttransporter visar att branschen kan öka marginalerna genom att spara in pĂ„ en fĂ€rd till bĂ„rhuset. Jakob Nordströms entreprenörskap har ocksĂ„ visat att det gĂ„r att tjĂ€na stora pengar pĂ„ begravningar utan att nĂ„gonsin ha sett en död person. 

Är det sĂ„hĂ€r hela begravningsbranschen ser ut i framtiden? Vi stĂ€ller frĂ„gan till Jakob Nordström, vd pĂ„ Lavendla.

– Externa transportörer Ă€r inte framtiden – det gör 90 procent av byrĂ„er redan i dag. Jag tror ocksĂ„ att fler kommer att arbeta med frilansande begravningsrĂ„dgivare som vi gör. Det finns ett jĂ€ttestort intresse av att komma in i den hĂ€r branschen.

Artikeln har sedan publicering uppdaterats med nya siffror för Kullbergska och Nyköping dÄ regionen lÀmnat ut fel underlag. Den korrigerade statistiken förÀndrar dock ingenting i sak för granskningen.

NÀtbegravningsbyrÄer

Lavendla AB
OmsÀttning: 77 miljoner kronor (2021)
Största Àgare: Bonnier Ventures, eEquity och grundare och vd Jakob Nordström.

Fenix Family AB
OmsÀttning: 54 miljoner kronor (2021)
Största Àgare: Peter Weiderman, Zaal Management och grundaren Charlotte Runius.

Funera AB
OmsÀttning: 11 miljoner kronor (2021)
Största Àgare: Dennis Jillvert (vd och grundare)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!