Tidningen har vid flera tillfĂ€llen berĂ€ttat om hur Ă€ldre nekats vĂ„rd och individuella lĂ€karundersökningar under pandemin. Det finns exempel pĂ„ hur patienter enbart fĂ„tt palliativ vĂ„rd i form av morfin. I Karin Wigertz fall informerades varken hon eller hennes familj om beslutet att inleda palliativ vĂ„rd â ett beslut som fattats pĂ„ förhand och utan lĂ€karbedömning.
Socialstyrelsen gick i början av pandemin ut med riktlinjer till vÄrden, bland annat Nationella principer för prioritering inom intensivvÄrd under extraordinÀra förhÄllanden. Riktlinjerna handlar om hur Àldre och sköra ska prioriteras bort frÄn intensivvÄrd om vÄrdplatserna inte rÀcker till.
I början av april kom riktlinjer för den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden, som ansvarar för vÄrden av Àldre och funktionsnedsatta. I ArbetssÀtt i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd vid covid-19 uppmanas vÄrdgivare att pÄ förhand upprÀtta individuella vÄrdplaner med beslut om vilken vÄrdnivÄ en person ska fÄ.
I dokumentet framgÄr att bedömningen ska ske "utifrÄn prognos och de nationella principerna för prioritering inom intensivvÄrd under extraordinÀra förhÄllanden". Detta trots att nÄgon vÄrdplatsbrist aldrig uppstÄtt i Sverige och prioritering inom vÄrden, enligt FolkhÀlsomyndigheten, aldrig varit nödvÀndig.
VÄrdpersonal har dock pÄ flera hÄll vittnat om hur principerna tillÀmpats och Àldre prioriterats bort frÄn vÄrd utan att ha lÀkarbedömts. Att sÄ har skett har Àven IVO kunnat konstatera i sin stora granskning av Àldreomsorgen.
Men Thomas Lindén, chef för kunskapsstyrning för hÀlso- och sjukvÄrd vid Socialstyrelsen, ser inga problem med hÀnvisningen till principerna för extraordinÀra förhÄllanden, trots att vÄrdplatsbrist aldrig uppstÄtt.
â Ăven om rekommendationerna i det dokumentet handlar om en sĂ€rskild situation som inte uppstod sĂ„ kan det finnas annan information i dokumentet som Ă€r allmĂ€n och som man hĂ€nvisar till, sĂ€ger han.
Finns det inte en risk att det tolkas som att det extraordinÀra dokumentet ska tillÀmpas redan nu och att det dÀrför har skett för hÄrda prioriteringar?
â Jag har svĂ„rt att förstĂ„ det. Jag tycker att det stĂ„r pĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga olika stĂ€llen att det Ă€r prioriteringar i en extraordinĂ€r situation.
Om det finns lĂ€kare som gjort hĂ„rdare bedömningar pĂ„ grund av hĂ€nvisningen till de hĂ€r riktlinjerna â anser du dĂ„ att lĂ€karna bör göra nya bedömningar?
â Har man nekat en patient vĂ„rd utifrĂ„n det hĂ€r dokumentet, utifrĂ„n tron att det inte skulle finnas en sĂ„dan kapacitet sĂ„ har man inte handlat korrekt, eftersom det hela tiden funnits en intensivvĂ„rdskapacitet.
Han förtydligar:
â Jag har svĂ„rt att se att den situationen skulle kunna uppstĂ„. Men om en lĂ€kare har gjort rĂ€tt eller fel i en reell eller hypotetisk situation, den bedömningen fĂ„r nog IVO göra. De Ă€r tillsynsmyndighet, inte vi. SĂ„ jag kan nog inte uttala mig om just den frĂ„gan sĂ„ som den Ă€r stĂ€lld.
Du har ingen synpunkt pÄ om lÀkare eventuellt har gjort hÄrdare bedömningar Àn nödvÀndigt och felaktigt prioriterat bort personer frÄn sjukhusvÄrd?
â Jag kan bara sĂ€ga att de hĂ€r riktlinjerna Ă€r skrivna för en speciell situation som aldrig uppstod, och de Ă€r inte avsedda att tillĂ€mpas i nĂ„gon annan situation Ă€n den det tydligt stĂ„r att de Ă€r avsedda för.
Bör man göra en ny bedömning om man har lutat sig mot de hÀr principerna?
â Det beror pĂ„ vilken del man har lutat sig mot. Prioriteringsprincipen Ă€r densamma, och syftet med dokumentet var att just slĂ„ fast att det Ă€r samma principer som gĂ€ller som i andra fall.
Ăven om det Ă€r samma principer sĂ„ innebĂ€r vĂ€l riktlinjer för extraordinĂ€ra förhĂ„llanden att man drar en hĂ„rdare grĂ€ns för vilka som ska fĂ„ sjukvĂ„rd?
â Om vĂ„rden inte rĂ€cker till alla sĂ„ Ă€r det en anvisning i vem man inte ska ge vĂ„rd till. Men eftersom vi aldrig hamnade i en situation dĂ€r vĂ„rdkapacitet saknades sĂ„ har man aldrig behövt göra den prioriteringen.